Magdalena Rydberg

Trötta flickor

2012-02-12T13:07:00.001+01:00

Dags att vila lite... Emma somnade på två röda och jag vet inte om jag ens kan somna. Om en halvtimma måste jag ge mig av och hämta Joel som är på kalas hos två kompisar. Han var så lycklig!

De stora killarna är hos Jockes mamma och pappa och kör racingbilar med Jockes gamla racebana från när han var liten. Kul att få dela med sig av sådant som vi växte upp med!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Morgonpigg

2012-02-12T08:13:00.001+01:00

Alla barnen är vakna, men den här skråll-ungen vägrade gå upp och leka. Hon skulle ligga kvar och underhålla oss... Jättekul!

Själv ligger jag och funderar på att det kanske är dags att byta belysning med barnen snart... Glömde att göra det när vi bytte rum, så här hänger Emmas baby-mobil och lampor i härlig barn-anda! =) Det kanske är onödigt att byta innan vi byggt färdigt? Hmm...

Ser att det är fint väder idag! Då blir det lite utelek! Fast jag har förbaskat ont i halsen, så jag känner mig inte kry... Gör jätteont när jag sväljer. Vi får väl se om det är min tur att ligga förkyld?

- Posted using BlogPress from my iPhone

Dinosaurie på Skavlan

2012-02-10T23:06:00.001+01:00

Så satt han där. Med en löjlig "comb-over light" och glansiga ögon. (hade han feber eller medicin-intag?) Ser inte mycket ut för världen, tills han öppnar käften. (ja, gubbe, jag har inte ens lagt ditt vedervärdiga namn på minnet) Ut kommer den ena grodan efter den andra och hela mitt inre vill ut. Jag ville vrängs ut och in på mig själv och lägga alla kroppsdelar i en hög och hoppa på dem! Så kändes det verkligen!

För er som missade kan jag först och främst rekommendera er se det på svt play. För er som inte orkar det; han var en mansgris. En mansgris som ville att kvinnan skulle bl a "be om hjälp" i hemmet. Om man som kvinna bara bad snällt, så skulle hon minsann märka att han hjälpte till i hemmet! När mannen kom hem från en lång arbetsdag vill han helst lägga sig i soffan och se på TV, en kvinna vill ta hand om hemmet. Hon är liksom byggd så... (jag spyr i min mun just nu...) Och det bästa man som kvinna kan göra då är att låta honom få sitta i soffan and do his thing! För det är så män hanterar stress. Dessutom vill kvinnor prata, män vill gå till handling. Som man ska man inte tillmötesgå det här med dialog och kommunikation, ty ingen kvinna vill ha en man som pratar mycket. Han är då nämligen feminin... Och det är inte tändande med feminina män. Och nu kliar det på mina knogar för att jag på riktigt är skit-upprörd!!

Vilken planet han nu än kommer från, så kan han väl bara dra sig tillbaka... För det första; skulle jag som kvinna BE mannen jag lever ihop med om HJÄLP?? Varför var det MITT ansvar från början? Som Mona Sahlin sa; "är det mitt hem, mitt kök, mina barn och han ska hjälpa MIG??" Nononono, you did'nt. Det är INTE kvinnans ansvar och hon ska INTE be om hjälp. Det är bådas ansvar och man kommer tillsammans överens om hur man ska lägga upp hushållet. Jocke hade inte blivit långvarig i soffan om han ens tänkt tanken på att landa rumpan där när vi kommer hem efter en lång dag på jobbet!

Det som irriterade mig lika mycket var att varken Jason, Mona, Skavlan eller den tredje gästen (som jag missade) fick komma till tals. De försökte förklara att det funkar inte så här i Norden 2012. Vi har kommit längre fram än så vad gäller jämställdhet. Åtminstone de flesta av oss. Och ni som inte är där ännu; acceptera inget annat än jämställdhet!

Jasons åsikt räknades ju inte, han visste faktiskt inte vad han pratade om, för han var inte gift. Han hade bara ett förhållande på 2,5 år bakom sig. Men bara för att två personer springer nerför altargången, så är det det enda som räknas. Marriage. Så den här token underminerade Jasons åsikter och klappade honom nästan på huvudet när han förklarade att Jason inte förstår något av det här.

Mona Sahlin måste han känt sig hotad av (hon tog väl för mycket plats för att det skulle vara bekvämt för honom och hans jävla teorier!) för hennes åsikter lyckades han överrösta med sin röst och gester för att försöka vinna självförtroende. Det var längesen jag kände mig så oerhört provocerad av någon människa! Neanderthalare!! Hoppas han blir utbuad från sina föredrag här i Norden! Usch, jag gillar inte att önska hemskheten över någon människa, men den här tönten kan gott få känna à little burn!

Nu domnar händerna, men jag var tvungen att skriva detta! Ta ingen skit, kvinnor och lyssna inte på en idiot som har såna här åsikter!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Veckan ska få gå i graven

2012-02-10T18:51:00.001+01:00

Så känner jag just nu. Jag mår verkligen skit... En blä-vecka. Första delen; jättebra. Andra delen; kass.... Det var skönt att få vara hemma med Emma, ta det lugnt och VAB:a och förstås är jag superglad för nya bilen! (verkligen jätteglad!) Men resten av veckan har varit tung och för att krydda det hela möter "roliga veckan" upp så här inför helg. Så lycklig för det. Fantastiskt lycklig för det. Idag har jag haft en dålig hårdag och det har liksom genomsyrat hela min dag. Det är väl egentligen inte det det handlar om, men ni kvinnor vet ju hur allt blir hundra gånger större under dessa veckor....

Hade jag fått välja hade jag gått och lagt mig nu. Jag funderar på att strunta i träningen idag, faktiskt. Var ju hos läkaren idag för att få lite besked om andningen och om foten. Jag blir, som jag trodde, utredd för ansträngningsastma och under tiden fick jag medicin. Det var tydligen lång väntetid på detta. Det fanns bara en astma-sjuksköterska i kommunen...

Och foten har jag faktiskt blivit lite lite bättre i sen jag ökade träningen. Men den är ju fortfarande ostadig som en 90-åring på starka mediciner. Jag behöver i nuläget ingen operation, bara sjukgymnastik för att stärka foten i övrigt. Sen tittade hon på knät också som av nån anledning hoppar lite väl mycket bakåt ibland. Hon konstaterade att jag är överrörlig i mina leder.

Nej, nu skiter jag i den här dagen. Jag protesterar och går och lägger mig...

- Posted using BlogPress from my iPhone

En sån dag!

2012-02-08T22:14:00.001+01:00

Jag var så pigg, så på, så taggad! Efter två dagars VAB var det gott att ge sig ut på vägarna igen! Hade ett härligt samtal med min chef och fick ny energi! Jag visste att jag hade en lång och fullproppad dag idag, så jag behövde all pepping jag kunde få. Det gick väl inte helt enligt planerna, men nästan! Haha!

Inte förrän det var dags att lägga barnen vid halv åtta var jag färdig med de sista jobbgrejerna. Phu! Stackars barn, men jag behövde komma ikapp eftersom jag varit hemma i två dagar. Får ta igen det imorgon och resten av helgen! <3 Det är så underbart att ha dem hemma igen!! Lille Joel krävde lite extra uppmärksamhet idag, så vid ett tillfälle fick jag faktiskt bryta och ta en tur till Shell för att tanka bilen, bara han och jag. Det var skönt och hjälpte precis så som jag trodde. Han glömde bort och gnälla och vi fick den tid vi behövde för att hälsa på varandra lite. Från det att jag kom hem har det tyvärr varit "sen, inte nu", "mamma kan inte nu" osv. Inte kul när man inte träffats på en vecka...

Nu sover de små änglarna i alla fall och jag fick tillfälle att träffa min PT, Bob Harper. Nu kanske det låter som att jag hittar på, men faktum är att spelet läser av minsta blinkning jag gör och känner av när jag inte orkar mer, det är då han säger nåt peppande och hjälper mig hålla ut.

Träningsprogramnet jag kör sex gånger i veckan är olika varje dag och särskilt utformat efter mina behov. De gör en scanning på kroppen och testar mina muskelgrupper, så de vet exakt vad jag behövde arbeta med.

Idag hade jag nästan tänkt strunta i träningen, men jag gjorde det i alla fall. Det har varit rätt intensiva träningspass de senaste gångerna, och detta verkade de ha tänkt på, så idag var det 45 minuters yoga! Hur skönt som helst! Jag känner det i hela kroppen! Underbart att slippa tänka ut träning själv!

Nu ska jag krypa ner i min goa säng och somna gott!
- Posted using BlogPress from my iPhone

Hemma-mys

2012-02-07T15:20:00.001+01:00

Emma har inte haft någon feber sen imorse, så hon har lekt på och tjatat om att hon vill gå ut. Är lite tveksam till det eftersom hon trots allt är sjuk... Dumt att gå ut i kylan och bli sämre. Kanske en liten promenad blir bra om en stund! Under tiden har hon lekt med sin lilla docka!

Så söt! Hon är en mycket öm mor till sin docka. Fint att se hur hon gör sånt som jag brukar göra på henne! Och så blir det mycket sång, förstås!

Själv är jag helt slut... Känner en huvudvärk smyga sig på. Tessan var här för en stund sen och höll mig sällskap. Jag passade på att gå upp på vinden för att hämta ner det som ska säljas på tradera, så jag kan ta kort på det. Skönt att äntligen få gjort det! Nu är det bara mecket med att lägga in bilder på datorn, göra annonser och få ut dem på tradera.... Suck... Egentligen vill jag inte, har barken tid eller ork, men jag måste bli av med det!
Missa inte att min bil är till salu också!

http://www.blocket.se/goteborg/Citroen_C3_1_4_38493765.htm?ca=11&ma=1

Här är blocket-annonsen! Kom och köp! Billigare vid snabb affär, så sätt fart! Ypperligt tillfälle att köpa en liten, billig bil som är jättefin! Jag fullkomligt älskar min bil, så det smärtar mig att behöva sälja den... Men vi är en stor familj, det är hög tid att inse det...

Så slå mig en pling om ni är intresserade! Som sagt; billigare vid snabb affär!

Posted using BlogPress from my iPhone

Enkät

2012-02-07T09:15:00.001+01:00

Nämn något som gjorde dig glad igår:
När Jocke ringde innan jag skulle somna. Älskar att höra hans röst innan jag ska sova. Påminner mig om tiden innan samboskap, då vi med lätthet kunde slå ihjäl några timmar per dag i telefon. Och så somnade jag med honom i örat nästan varje kväll. Eftersom jag minns det så starkt varje gång vi pratar i telefon, så svämmar mitt hjärta över av kärlek och glädje när vi pratar i telefon.

Vad gjorde du kl 08 i morse?
Hämtade vatten, Alvedon och välling till Emma som frågade så snällt efter lite vatten.

Vad gjorde du för 15 min sedan?
Tog ett kort på Emma och la upp på bloggen.

Det sista du sa högt?
"Ska jag hämta papper, Emma?"
Emma nös och dränkte mig och henne i uppskattningsvis tre ton snor. Jag har aldrig varit så nära att spy, men jag tyckte så oerhört synd om henne så jag dolde det bra.

Det senaste någon sa till dig:
"Näe" Emmas svar på ovan fråga. Hon såg inget problem med tre ton snor...

Vad har du druckit idag?
Ingenting, men jag borde gå upp och äta frukost snart. Jag ligger bara och pinar mig själv lite som straff för att jag åt tre äggmackor igår kväll...

Vad var det senaste du åt?
Tre förbannade äggmackor...

Vad var det senaste du köpte?
Åh, påminn mig inte.... Betalade de tre sista auktionerna från Tradera igår. Av allt jag impulsköpt där har jag behållit en grej. Så nu står jag här med grejer jag inte kan ha och måste försöka sälja på nytt. Å N G E S T!

Vad är det för färg på din ytterdörr?
F d vit, numera barn-smutsig...

Vad är det för väder hos dig nu? Mulet och kallt.

Godaste glassmaken?
Choklad!

Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
Nje, jag tror man kan bli förälskad vid första ögonkastet, men den där djupa kärleken kommer ju senare.

Sover du tungt?
Nope, vaknar vid minsta lilla ljud.

Drömmer du mardrömmar?
Ja, det händer.

Trivs du med ditt jobb?
Ja, verkligen!

Favoritklädsel?
Höga stövlar, tights, lång tunika, go kofta.

Vad ser du om du tittar till höger?
Väggstereon som Jocke hatar och helst skulle vilja ha mod att begrava när jag sov. Nu har han inte mod till det och det är jag glad för. Däremot måste jag erkänna att den används allt för sällan för att (miss-?) pryda väggen i sovrummet...

Höger el vänsterhänt?
Höger

Humör just nu?
Lagom! Är faktiskt lite smått glad för VAB, så man fick förlänga helgen lite.

Favoritgodis?
Choklad, Marabous mjölkchoklad. Gärna med frukt och mandel i...

Kläder just nu?
Linne, trosor. Ja, jag ligger kvar i sängen.... Fast Emma står och ropar på mig vid fönstret. Jag tror alvedonen kickat in.

Vad ska du göra härnäst?
Gå upp och städa, göra frukost och klä mig anständigt.

Vad gör dig glad just nu?
Tanken på ny bil.

Sommarplaner?
Bygga hus.

Hur många kuddar sover du med? Två.

Morgon eller nattmänniska?
Morgon, skulle jag nog säga.

Vad är viktigast för dig?
Mina barn och sambo!

Är du kittlig?
Ja! Det värsta jag vet!

Snarkar du?
Jo, men jag gör nog det...

Stjärntecken?
Tvilling.

Äckligaste insekten?
Flygfän, typ getingar och de där vidriga sakerna vi hade här i somras!

Stökigt el välstädat?
Välstädat!

Vad längtar du mest efter just nu?
Jocke och våren. Och större bil. Det kom nog före våren, förresten...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Små andetag

2012-02-07T08:25:00.001+01:00

Emmas feber var inte en tillfällig feber. Idag vaknade jag av att lillan sa; "Jag få vatten, mamma?" Det var små lätta ytliga andetag ur en väldigt varm kropp som låg bredvid mig...

En temp visade 40.1, så hon fick Alvedon, vatten och välling. Hon tog allt med god aptit, och det var skönt. Vill ju inte ha en upprepning på förra årets sjukdomsfall... Fast då hade hon ju rotavirus, nu är det ju bara feber och hosta.

Vi hade en mysig kväll igår och jag tror att Emma är helt inne på min linje idag; sängläge! Vad gött det hade varit! Det kommer bli en lång väntan efter Jocke idag, känner jag på mig. Det var knappt att hon accepterade att han inte skulle komma hem igår...

Idag ska vi äta lax, potatis och hollandaise-sås, sånt som ingen annan än vi gillar! Då får man passa på att äta det när vi är själva!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Det stavas VAB...

2012-02-06T19:39:00.001+01:00

Inatt hade vi en lite kamin i sängen! Upptäckte att Emma hade feber inatt, så det blev VAB för mig idag. Det var ett tag sen... Supermysigt, men stressande eftersom jag blev tvungen att boka om sex kundmöten. Inte kul! Som tur är gick det bra, men det är aldrig kul att behöva ringa de där samtalen.

Jocke är på konferens, så här är tomt idag. Emma har stått i fönstret och tittat längs vägen för att se om Jocke skulle dyka upp, men icke... Lite ledsamt, men så är det ju emellanåt. Och snart åker han till Dubai... Fem dagar av tomhet... Usch, det ser jag INTE fram emot. Hoppas de lägger vår konferens samma helg, så jag har annat att tänka på!

Emma somnade precis i mitt knä, så jag har burit in henne i sin säng. Nu blir det egentid för mig och jag har precis vikt min diskret väldoftande tvätt, så det finns inga hushållssysslor kvar att greja med! Jag lägger in en timmas träning med Biggest Loser istället, tror jag. Jag höll på att stryka med igår morse när jag tränade! Det var mycket tuffare än förväntat! Spelet hade satt ihop ett program baserat på de muskelgrupoer jag måste träna mest i; core... När man inga magmuskler har är det inte kul att träna core. Då är det pest och pina, men snart så! Till slut lär det väl bli nåt!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Oro inför morgondagen

2012-02-05T20:05:00.001+01:00

Imorgon kommer dagen bli tokstressig! Jag bävar inför det, för jag vet att det finns i princip ingenting jag kan göra för att förbereda eller underlätta! Det stör mig! Och allt det här jobbiga och stressiga ska ske på morgonen i tio minusgrader dessutom... Och uppe på det är Jocke på konferens igen och kommer inte hem förrän på tisdag. Så imorgon är jag och Emsi-Pems själva.

Läste en kändisblogg förut, förresten. Skribenten tyckte det var tråkigt att en småstad som Uddevalla inte har några framtidsdrömmar. Att vi Uddevalla-bor inte drömmer om att bli entreprenörer eller öppna restauranger, utan att vi i princip på sin höjd drömmer om att jobba som undersköterska på det där nyöppnade ålderdomshemmet och har förhoppningen om att en dag få möjlighet att plugga till "sjuksyrra" på Högskolan Väst. (Rätta mig om jag har fel, men det var såhär jag uppfattade inlägget.) Hon anser också att hon blev kvävd här, hennes drömmar kvävdes.

Spontant känner jag såhär; öppna krog/restaurang? Det här är en småstad, ingen metropol. Vi har gott om krogar (inte restauranger, kanske) och även om behovet kan finnas, så har det redan testats och gått åt skogen. Minns nån Zenit? GG? Och entreprenörer finns det gott om. Fast alla har inte pr-byrå, startar web-baserad butik, modellagenturer eller andra coola affärsidéer. De har grävmaskin, hammare eller rör-buss. De är också entreprenörer, fast de går i inte i designerkläder och äter lunch på Stureplan....

Kanske är det så att människor med större drömmar kvävs här. Jag vet inte om det finns plats för sådan storhet här i lilla tråkiga Uddevalla. Det är ju därför de söker sig till större städer. Vi går ju trots allt klädda i det senaste från Ginatricot och 75% av oss uddevallabor har torkat bajs på nåt äldreboende under dagen, (en sån där A-tur, 7.00-15.45). Vad vet vi om världen?

Jag är stolt över vår stora lilla stad. Att det inte finns drömmar och framtidstro håller jag inte med om, alla har kanske inte bara så stora drömmar ? Men det är inte mindre drömmar för det.
Ibland känns det som om resonemanget är djupt inne i en bubbla, allt utanför är konstigt, onormalt och dassigt. Som om livet i bubblan lyser alldeles extra och allt annat är glåmigt.

Solen lyser på oss här ibland, inte neonljus från NK's skyltbelysning. Jag uppskattar solen, ni vet det där lilla i livet.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Storböl

2012-02-04T23:16:00.001+01:00

Vi har sett på filmen Australia. Dåligt val... Inte för att det är en dålig film, det är snarare en fantastiskt bra film! Men för att jag är ohyggligt svag och blödig för allt som har med barn att göra, speciellt när jag inte har några barn hemma. Käre värld, vad jag bröt ihop under filmen. När de skiljs åt (äh, ni måste bara se den!) och man ser deras förtvivlan, hör filmmusiken spela... Ja, då väller det bara över! Och det är inget litet pipande eller snyftande vi snackar om här. Är det barn som är inblandade så är det storböl 3.0 som kommer. Jag bröt ihop!

Och det är skönt att gråta, men aj vad ont det gör när jag ser det och tänker på hur de måste känna i den situationen. Jag tänker på hur jag själv skulle uppleva det, och då är det som regel tvärkört. Jag klarar nämligen nästintill ingenting, särskilt inte känslomässigt. Fast jag vet att jag klarar väldigt mycket, men det känns skönt att få grina över det i efterhand eller vid fiktiva händelser. Det är som om jag öppnar tårkanalen och låter en massa spänningar som legat och grott komma ut. Det bara forsar!

Jag klarar inte mycket på film, faktiskt. Våld är en annan sak som inte går att titta på. Jag tycker det är fruktansvärt och mår bokstavligen illa av det. Blundar när jag ser skiten, det är inget för mig!

Jocke kom och tröstade mig när jag satt där och storbölade, den stackaren. En mysig filmkväll förvandlades till Niagarafallet och instabil flickvän. Kanske inte var vad han förväntat sig! Men han är bra på att trösta, fastän han inte riktigt förstår eller vet varför jag bryter ihop. Men det är en fin egenskap!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Tomt...

2012-02-03T22:46:00.001+01:00

Det är tomt här hemma... =( Tomt och tyst. Vi har ätit middag vid soffbordet, sett en oerhört dålig film, hälsat på grannarna, skrikit högt i huset bara för att vi kan och nu rullar film nummer två medan vi trycker i oss chokladbollar. Barnfritt var det ja!

Sitter här och tänker på nästa vecka. Har jag tur får jag uppleva den i en ny bil! Lovely, mer lovely än jag kan uttrycka i ord. Vi håller tummarna för att det blir så nu dårå... Så i helgen kommer min svarta pärla ut på annons! Kommer sakna den jättemycket, men vi har vuxit ur den nu. Barnen blir större och jobbets grejer tar mer plats än innan. Större är ett måste! Den som lever får se!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Svar på fråga idag

2012-02-02T23:42:00.001+01:00

Jag tar mig friheten att svara på en fråga publikt idag! (Hoppas det är OK, AC!) Jag får faktiskt den här frågan väldigt ofta, så jag kan lika gärna svara på den till alla som vill.

Det handlar om hur jag slutade röka och hur det känns nu och så!

Jag rökte ju väldigt mycket och var väldigt beroende, så ingen i min närhet trodde väl egentligen att jag skulle klara det. Och med all rätt, jag hade försökt ett tiotal gånger det senaste året. Handlat dyra nikotinplåster, andra hjälpmedel och skällt ut både den ena och den andra eftersom jag varit på fantastiskt dåligt humör. Det var inte kul för någon, tror jag.

Men så fick jag tipset om att köpa boken "Äntligen icke-rökare" av Allen Carr. Min lilla övervakande ängel Jenny har alltid lösningar på mina problem! <3 Så boken beställdes hem för ynka 33 kr (eller nåt liknande) och landade i brevlådan nån dag senare. Jag måste säga att jag var extremt skeptisk, trots Jennys goda vilja. Hur tusan ska en "må-bra-bok" få mig att sluta röka? Som om jag inte försökt... Jag har hållit upp under alla mina graviditeter från den sekund jag fått reda på det, men under Joels graviditet var jag konstant röksugen. Jag hade t o m en liten cigg som låg i ett paket på mitt kontor som jag luktade på nästan varje dag! Funderade på var jag kunde gömma mig och röka upp den där ciggen där ingen såg mig och min stora mage stå och bolma rök. Resultatet blev att jag givetvis inte gjorde det, men jag tänkte det ändå.

Så hur gick det nu då? Boken? Jo, det stod att man inte skulle ha nikotinhjälpmedel alls. Det är bara bluff. Ursäkta???? Jag behöver mitt nikotin, annars dödar jag någon!! Men om man läser boken, så förstår man snart hur det funkar och varför. Jag rökte min sista cigg 11-11-11 och slutade med plåster och sprayer när jag fick den uppmaningen i boken. Egentligen ska man röka under tiden man läser den, men när jag fick den i brevlådan hade jag redan hållit upp i tre dagar.

Jag har inte rökt sen den dagen och 25 sidor in i boken förstod jag inte ens varför jag nånsin rökt. Efter två veckor hade jag redan fått tillbaka så mycket som jag saknat; lukt, smak och framför allt andningen! Att inte hosta var ju fantastiskt! Och sången... Det var så mycket fördelar! Men framför allt kändes rökning främmande för mig. Som något jättekonstigt och vidrigt och farligt. Varför gör man det? Varför förgiftar man sig frivilligt? Det låter jätte-klyshigt och töntigt, men det är faktiskt så. Och då rökte jag 18-20 cigg om dagen! Nånstans i boken ändrades hela mitt sätt att tänka! Jag kan inte förklara det på något annat sätt. Så sen jag började läsa boken har jag inte känt tillstymmelse till problem, begär eller panik. Väldigt märkligt, nästan läskigt... Men det funkar!

Så idag känns det som om jag aldrig rökt (förutom att jag kanske har ansträngningsastma då... En liten gåva från tio års rökning...) och det känns som om jag fått ett mer meningsfullt liv. Mycket mer tid att lägga på annat, bland annat!

Så ge det ett försök, men glöm inte boken!! Kram

- Posted using BlogPress from my iPhone

Lördag i en dimma

2012-01-28T20:06:00.001+01:00

Och det är inte pga alkoholen... Det är trötthet. Bah... Igår kom lillebror upp och hjälpte oss med barnen så att jag och Jocke kunde gå och fira lite på Sunds Herrgård. Lillebror är en viktig person i barnens liv, de älskar honom över allt annat! Och vi är så tacksamma när han kan komma till oss och hälsa på eller passa barnen lite! Guld värt!

Så här glad var jag när vi i kylan begav oss iväg till Sunds Herrgård! Det var inte många minusgrader, men det kändes genom märg och ben... Hua... På SH var det otroligt varmt och väldigt mycket folk. Jättetrevligt! Men som vanligt ville tanten hem tidigt... Kl tolv låg jag i sängen! Haha!

Men inte blev det någon sömn, inte... Emma vaknade, Liam vaknade, Joel vaknade, jag somnade sittandes mellan Emma och Joels säng! Vid tre-tiden fick jag till slut somna. För att vakna halv sju när de rara barnen skulle upp. Jocke gick faktiskt upp och tog dem, men det är inte direkt knäpptyst, så det gick inte att somna om ändå.

Vid elva kom Jockes moster på besök med barnen och alla begav sig ut i den obefintliga pulkabacken! Vi hittade dock lite gräs med snö på, så det blev åka av i alla fall! Jag och Magnus stod och frös medan alla andra åkte gång efter gång! Till slut gick vi in och åt korv med bröd och värmde oss vid brasan. En supertrevlig dag och barnen hade verkligen roligt tillsammans.

Har funderat lite på det här med bilderna som tas med kameran... Jag tror jag ska testa en månads-återblick och lägga upp dem på ett och samma inlägg. Problemet är att vi i nuläget tagit närmare 500 bilder, så det funkar ju heller inte. Men man får rensa och ta några få kanske? Störande att inte ha något riktigt system för detta. Det är ju så enkelt att blogga och lägga upp bilder via iPhone, så jag drar mig verkligen för att sitta med datorn och bara sega....

- Posted using BlogPress from my iPhone

Min lista

2012-01-27T19:46:00.001+01:00

Jag gjorde en lista för många år sen. En lista på saker som jag skulle hinna göra innan jag dör, saker som jag räknade som livskvalité. Saker som jag ville uppnå i livet. Det var bland annat skaffa barn, resa, köpa hus och gifta mig. Några av sakerna har jag gjort, vissa lär ju dröja. Bland annat står det att jag ska öppna sjukhus och skola i Afrika... Good luck with that.

Idag blev en liten milstolpe i mitt liv eftersom jag numera kan bocka av ännu en grej på listan; få fast anställning på ett jobb jag trivs med! Idag ringde min goa chef och frågade om jag hade champagne på kylning! Det hade jag inte, men jag hade nig en kvarglömd cider från förra veckan! Efter sex månaders slit, blod, svett och tårar har jag övertygat VD:n om att jag jag ska få fast anställning! Jippie! Nu kanske detta låter pyttigt och löjligt i mångas öron, men faktum är att det är min första fasta anställning. Jag , som fött barn i hundra år, har hankat mig fram på timvik, långvik och utbildningar medan jag letade efter ett jobbat trivas med. Jag visste ju inte vad jag ville bli! En gammal grundskolelärare till mig sa en gång; "ja, du var ju en väldigt vilsen flicka." och det har hon helt rätt i. Jag har aldrig haft någon klar plan framför mig, inga klara mål, livet har varit för övermäktigt att jag inte kunnat se bortom morgondagen riktig. Jag visste att jag ville jobba med människor, det visste jag. Men hur?

När jag skaffar barn förändrades mina prioriteringar. De kom först, allt annat kunde kvitta. Jag gjorde vad som helst, bara jag hade tid med barnen som var meningsfull. Efter lite letande hittade jag ett jobb som låter mig vara mamma och låter mig ha en karriär!

Så idag, mina vänner, har jag 28 år gammal blivit fast-anställd till slut! Det tar vi lite firande på! Sunds herrgård väntar med glada och goda vänner! <3 Nästa sak på min lista som snart blir verklighet är att bo i mitt drömhus! Det blev så verkligt för mig när jag och Jocke valde fönster häromdagen! Tänk att jag ska få tvätta såna fina fönster! Vackra vita, högkvalité fönster med allmoge-insida och spröjs! Åh, så underbart!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Crazy night

2012-01-26T22:29:00.001+01:00

Ibland blir det bara high life här hemma. Speciellt när jag får för mig att bli lite väl ambitiös med matlagningen, som idag. Laxburgare med tsatsiki och klyftpotatis skulle det bli idag. Men allt blir så försenat eftersom vi inte var hemma förrän kl 17, så det slutade med att tre av fyra barn grinade och alla blev hur trötta som helst.

Läggningen gick rent ut sagt åt Hälsingland. Barnen gick fullkomligt bananas och mitt tålamod flög sin kos... Till slut skrek jag bara rätt ut; "I'm losing it!" och karl'n fick ta över! Och jag är fortfarande irriterad, fast mest över att jag mår illa efter laxburgaren, som inte alls var någon hit. Tråkigt, jag hade mycket hopp om den roliga nyttiga burgaren, men icke...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Utmaning

2012-01-25T23:59:00.001+01:00

Kände mig manad, helt enkelt! Är en riktig sucker för såna här!

1) VAD GJORDE DU FÖR TIO ÅR SEDAN?
Oj! Jag jobbade heltid på Kapelle sjukhem och var en väldigt vilsen tös i en stor småstad. Hade nog precis fått ut min dubbla lön idag för exakt tio år sen och satte sprätt på den!

2) VAD GJORDE DU FÖR ETT ÅR SEDAN?
Var mammaledig den sista tiden med Emma och hade precis boat in mig här på Ammenäs. 14 februari började inskolningen, så jag sökte nog jobb som en galning vid det här laget.

3) FEM SNACKS DU GILLAR
Eh... Två bitar choklad kan vars gott om jag har riktigt rejält chokladsug nån gång i halvåret. Jag äter aldrig snacks, så jag kan nog inte ens nämna fem.

4) FEM SÅNGER DU KAN HELA TEXTEN TILL:
Haha! Inte många, skulle jag vilja säga! Har sjungit oh Helga natt i hela mitt liv och kan fortfarande inte texten utantill! Jag är fullkomligt okapabel till att lära mig texter. Koppången kan jag nog i och för sig... Och möjligtvis en och annan barnsång av de lättare slagen.

5) FEM SAKER DU SKULLE GÖRA OM DU VAR MÅNGMILJONÄR:
Betala av huset, spara, skänka till familj, starta härbärge och bygga skola och sjukhus i u-länder. Jo, jag hade nog shoppat en del också... Kan inte ljuga om den saken.

6) FEM DÅLIGA VANOR
Kvällsäter gärna en skål med fil och flingor efter 22, hinner sällan träna... Okej, jag får inte upp arslet ur soffan... Äter för mycket mat.

7) FEM SAKER DU GILLAR ATT GÖRA:
Sjunga, stryka tvätt, fotografera, prata med vänner, skriva...

8) FEM SAKER DU ALDRIG SKULLE KLÄ DIG I
Velourklänning, polotröja, sidenblus, svarta glasögon med klarglas...

9) FEM FAVORITLEKSAKER:
iPhone, strykjärnet, datorn, pianot, dymon (sån där man gör etiketter med)

10) TIO PERSONER JAG VILL SE GÖRA DEN HÄR UTMANINGEN:
Whoever!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Oskuldsfulla barn

2012-01-25T22:56:00.001+01:00

Hörde världens underbaraste konversation idag. I bilen säger Emil till Liam;

"Om du dör och kommer till himlen, lägg dig INTE under ett lakan! För då blir du ett spöke och lakanet styr dig! Bara på natten, inte på dagen. Så lägg dig bara PÅ ett lakan, då klarar du dig."

Liam svarar;
"Va? Ok..."

Jag kände en sådan otrolig tacksamhet över dessa oskuldsfulla barn. Över att de faktiskt har såna här tankar kring existentiella frågor. I mångt och mycket tycker jag det är skönt att barn är barn och att deras tankar inte är besudlade. Jag har träffat barn i deras ålder som googlar "tuttar", "knulla" och "snopp". Emil hade lyckats googla "skuta spel"... Skjuta-spel, med andra ord. Men vad han fick för utdelning av det vet jag inte, jag vet bara att han inte hade kunnat varken ladda ner något spel eller sett några bilder. Riktiga skjuta-spel kallas som regel inte skjuta-spel...

Hur som helst, jag är glad och tacksam över barnen oskuldsfullhet, över deras barnsliga fantasi och funderingar!

Men framför allt är jag så fantastiskt glad över att de är hemma igen! Nu är mamma hel! <3
- Posted using BlogPress from my iPhone

Åh.... Saknad...

2012-01-22T23:35:00.001+01:00

Har världens dipp... Saknar mina små söta... Det värsta är när man börjar tänka tillbaka på alla minnen. Då blir det nästan outhärdligt. Idag tänkte jag tillbaka på tiden vi hade i stan, innan vi flyttade hit. Ibland saknar jag den tiden så himla mycket, fastän det var en av de jobbigaste situationerna i mitt liv. När jag kunde lägga mig i soffan på kvällen efter att barnen somnat och hörde deras små andetag var jag så lycklig att jag grät. Nej, nu får jag nog försöka tänka på något annat, det här gör för ont.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Ordning på vinden!

2012-01-22T21:29:00.001+01:00

Jocke har varit så duktig och tilläggsisolerat vinden och lagt golv, så nu kan vi äntligen få ordning på alla lådor. Igår sorterade jag alla lådor som fanns däruppe och slängde sex sopsäckar med grejer som vi inte ens visste att vi hade! Kändes jätteskönt! Det finns saker som jag burit med mig i säkert fem år som inte var nödvändiga. Igår var jag tveksam om jag verkligen skulle slänga min vita stereo, men sen kände jag att jag ville göra det ändå. Och nu sitter jag här och funderar på att gå och ta upp den ändå... Känns jobbigt att veta att den ligger där ute i en låda och blir kall... (fullt normalt, det här... Eller inte...)

Idag var det hur som helst dags att åka till IKEA för att köpa plastlådor med lock så vi kan packa om ordentligt. Allt som fanns däruppe nu var täckt av lös isolering, det där gula vidriga som kliar som tusan! Det betyder att hela hemmet har varit fullt av det... Och jag... Så på IKEA inhandlades det tjugo lådor och sen hem och packa allt innan Emma skulle komma hem. Vi hann preciiiis! När jag stängde luckan till vinden ringde det på dörren och en liten solstråle kom hem! Och i lådorna ligger allt organiserat, jag har full koll på var allt är och vilka lådor som innehåller vad. Det ligger inte grejer med skit och onödigt strunt längre.

Nu är jag helt slut och det är redan måndag imorgon! Jag känner mig inte särskilt utvilad, men jag ser fram emot en ny arbetsvecka! Imorgon ska jag samåka och det ska bli väldigt kul!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Rejäl rensning

2012-01-21T23:13:00.001+01:00

Har rensat bland lådorna på vinden idag. Varenda låda skulle ner, öppnas, rensas ur och packas om, så jag har haft och göra idag! Det blev jättebra och jag har slängt förvånansvärt mycket av grejerna. Det trodde jag aldrig! Fast nu när jag tänker efter.... Jag kan nog inte med att slänga min fina vita stereo som jag fick som liten.... Den får jag ta ur släng-högen och lägga i en minneslåda! Det är mycket minneslådor där uppe nu...

Men minnen är viktiga, speciellt för mig. Jag har minst en låda till varje barn där jag sparat babykläder, teckningar och allt möjligt och jag hoppas de kommer tycka det är roligt att få när de blir stora. Fast det var tungt också... När jag stod och vek Joels första pyjamas och Emmas första klänning och Emils första shorts så brast det till slut. Först var det för att det gick upp för mig att jag inte har eller kommer ha någon liten bebismage att gosa med. Ni vet 1 månaders bebis-magen... Emma fyllde två år förra veckan, hon är stor nu. Det är slut på bebisar i familjen och det är faktiskt oerhört sorgligt. I snart åtta år har jag alltid haft någon liten gosig bebis hos mig. Nu ska de bara växa och bli stora... Men sen förstod jag att det faktiskt var mina egna bebisar jag saknade, det är ju min barnlediga helg... Note to self; vik inte barnens kläder på barnlediga helger.

Imorgon ska jag åka och köpa plastlådor att packa i så att det inte blir fuktskadat eller förstört på annat sätt. Vi får väl se vad vädret säger om bilkörning imorgon.... Förhoppningsvis går det bra!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Girls night out!

2012-01-21T09:50:00.001+01:00

Då var det dags igen! Igår var det girls night out på Mortens! Arvingarna skulle spela och vi tjejer var på topp!

Mina fina tjejer! Oväntat nog blev det tokröj till rocklåtar hela kvällen! Jag hade förväntat mig dansbandsmusik, de är ju trots allt kända för det, men icke. De spelade två av sina egna låtar, varav en låt spelades två gånger; Eloise. Det var helt ok, men de är nog ett av de dyraste coverbanden i Sverige i så fall...

Vi stod tyvärr lite för nära, så ljudnivån blev öronbedövande. Nästa gång ska jag inte glömma hörselskydden, för jag är helt lomhörd idag...

Gillade min nya klänning igår! Bekväm och snygg, men inte slampig! Impulsköp på lunchen efter en kanonvecka på jobbet! Ska försöka ta bättre bild på den nån gång, men en toalettbild från Mortens får duga så länge...

Jag har alltid roligt med er när jag går ut, tjejer! Ser fram emot vår spahelg! Undrar när vi ska klämma in den? Ska bli skönt att ta det lite lugnt också!

Avslutningen på kvällen blev väl sådär, får jag säga. Tradition är ju att äta nattamat innan vi åker hem, så även denna gång. Men jag var nog väldigt trött och hungrig, för jag lyckades bli jätteirriterad på McDonalds! Först blev jag sur över priserna! Jag äter så sällan där, så jag har väl missat en och annan prishöjning, men att jag skulle betala 63 spänn för en QP gjorde mig faktiskt skitförbannad! Dels för att det inte är nån gourmet-mat de serverar och dels för att de går ut i annonser och reklam om att de sänker priserna för att momsen sänktes! På vadå? Vatten? Inte på menyerna i alla fall. Är det nåt som gör mig arg, (och här är jag väl lik pappa...) så är det när man tar överpris för skitsaker. Nu kanske man kan tycka att det inte spelar nån större roll, men jag betalar gärna för kvalité, men att betala överpris för skit gör jag inte. Dessutom fanns det ingen mat färdig, trots att det inte var nån kö alls. Pommesen var kall och mjuk. Nepp, äta på McDonalds gör jag inte nån mer gång! Fick dessutom vänta på QP:n i fem minuter! Och ingen ketchup fanns det heller! Åh, nu blev jag arg igen.... Bäst att gå upp ur sängen och städa istället.n

- Posted using BlogPress from my iPhone

Dagens

2012-01-19T22:14:00.001+01:00

Har nu börjat skriva och raderat tre gånger på detta blogginlägg. Ibland blir det så tråkigt, för jag försöker hålla saker hemliga med mitt liv och då blir det inte mycket kvar till bloggen... Och då blir jag sittande här och undrar vad tusan jag ska skriva om. Som om det vore viktigt... Jag har egentligen en superviktig sak att ta upp, men jag orkar inte. Är helt slut, så jag orkar inte samla ihop mig för att skriva. Det får bli ett meningslöst inlägg istället.

Imorgon är det fredag och jag ska gå ut med mina girls. Ska bli riktigt roligt! Det brukar bli 2-3 gånger om året som vi får ihop det med jobb, barn, karlar och liv och de gångerna är jättetrevliga! Och viktiga. Vi behöver varandra, mina girls och jag! Nu till problemet att hitta något att ha på sig... Förbannade skit också... Blir nog en tur till Nordby på lunchen när jag ändå är uppe i krokarna och jobbar.

Idag längtade jag till sommaren, faktiskt. Har så mycket att se fram emot! Springsteen, bygget, korta klänningar, bruna ben och solkysst hår!

Jag är helt slut nu, och det är fredag imorgon... Så skönt!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Att ta nya tag!

2012-01-17T22:58:00.001+01:00

Man har ett mål med dagen, man har en vision. Den visionen är viktig, den ger mig energi och jag blir motiverad! Men så blir det inte alltid som man tänkt sig och man står helt plötsligt inför en situation där man måste improvisera. Jag älskar det... Att få klura ut en bra lösning är kul! Och känslan; "äh, jag kör bara!" är ju så skön!

Imorgon är dock en tung dag... Lämna fyra, men hämta en. Japp, min vecka med barnen är slut... Det går så himla fort! Och den här veckan har vi verkligen haft det underbart! Igår kväll när jag sjöng vaggvisor för Joel och Emma hörde jag en liten skör röst som tyst sjöng med. (underläppsdarr nu, det här är känsligt...) Under sitt spidermantäcke låg min lilla Joel och sjöng med i sångerna som jag sjungit för honom sen han var liten! Tårarna rullade nerför kinderna... Jag sjöng tillsammans med min lille son! Han hade memorerat varenda textrad och ton och sjöng med mig hela vägen. Att höra hur musikalisk han är var som att vinna högsta vinsten på lotteri! Jag visste ju att han kunde sjunga, men det var nåt alldeles speciellt att få sjunga tillsammans...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Mina små skyttar!

2012-01-16T20:44:00.001+01:00

Idag var förväntan enorm i en liten sjuårings kropp! Idag skulle Emil äntligen få börja i skytte! Han har klarat sig igenom två terminer simning (som han egentligen inte tyckte var roligt) och kan nu så pass mycket att han blev lovad att få slippa ta en termin till. Emil suckade ut och sa;
-Får jag börja i skytte då?
Japp, det skulle han få! Men då kom ju ett juluppehåll och han har fått längta tills det var dags. Idag var dagen D. Joel frågade Emil om han tyckte det var ok att han följde med också och Emil hade inget emot det alls.

Så vid halv sju packade vi oss in i bilen och åkte till skytteklubben! Emil fnittrade ikapp med Joel hela vägen fram! Vi fick hjälp med att komma igång och sen började Emil skjuta och ladda helt självständigt! Då vände sig ledaren till Joel och frågade om han ville skjuta. Två stora ögon blev om möjligt ännu större... Han nickade tyst och svalde jättehårt.

Sen satt de där, mina små älsklingar, med varsitt gevär och sköt blykulor. Inte i min vildaste fantasi trodde jag att jag skulle få se det. Men där satt de och fixade allt helt själva. Ledaren vände sig mot mig och ja, det var oundvikligt. Jag skulle få testskjuta.

Det tog mig emot, vapenvägrare som jag är, men sen fattar man ju att det faktiskt är en sport. Man kan säga att jag blev mäkta förvånad över resultatet...

Jag var tydligen en naturbegåvning av rang! =) Awesome! Det lär nog bli fler besök på skytten... Typ varje vecka...

- Posted using BlogPress from my iPhone

För att väga upp det lite...

2012-01-14T20:47:00.019+01:00

För att väga upp mitt über-positiva inlägg förut, kommer här lite bilder från januari månad tagna med min röda coola kamera!

Lilla prinsessan fick i ett obevakat ögonblick fatt i min mascara. Mycket nöjd dam ställde gärna upp på en bild för att visa upp sig! (kan säga redan nu att svordomarna ekar i huvudet just nu, det tog AAAASSSSSSLÅÅÅÅNGGG tid att ladda upp bilderna på datorn......)

Kvällslektyr. Emma visar sina polare på dagis, med namn och allt! Underbart!

Nere vid bryggan en kall vinterdag! Ingen snö, men det är så himla vackert ändå.

Och med kameran tar man riktigt snygga bilder när man väl vant sig vid alla knappar och inställningar.

Jocke testade lite olika inställningar och fick blodad tand. Det här var en av säkert tio bilder med samma motiv.

Funderar på att göra den här till en canvas! Känns ju lite roligare att göra canvas-tavlor av bilder man tagit själv! Det finns ju mängder av canvas-tavlor, men det är roligare att hitta kort på huset och omgivningen som man tagit själv.

Att få med Uddevallabron var viktigt! =) Fast på andra sidan mig hade någon kladdat "Palestina" på bergväggen.... Varför man nu tyckte det var en bra idé...

Köpte nya blommor förra helgen! Sjukt roligt att göra i ordning här hemma! Nu är huset i vinterskrud (-julpynt) Det betyder mycket grått, vitt och grönt. Till våren är det dags för en färgsprakande explosion runt påsk nånstans!

Myspys...

Och slutligen lite bilder från dagens kalas! Här är tårtan som Jessica gjort! Fantastiskt fin och väldigt imponerande! Henne ska ni beställa tårtor ifrån! Kommentera i fältet nedan, så förmedlar jag kontakten vidare till Jessica. Är inte helt säker på att hon vill bli nedringd bara för att jag råkat skriva lite om hennes tårtor...

Joel leker frisör med Moster Becki som gladeligen ställde upp som modell. Nu passar det?? Jag fick då aldrig göra sånt med henne när hon var liten...

Socialt värre med touch-mobiler. Haha! Härliga syskonen med sina respektive! Kärlek!! <3

Under en vecka i månaden...

2012-01-14T20:00:00.001+01:00

...svär jag mycket inne i huvudet. Därinne liksom flödar orden fritt och jag tar i med de allra fulaste kombinationer jag kan komma på. Under en vecka i månaden passar ingenting. Inga kläder sitter snyggt, allt är för smått, jag är för svullen. Jag svär inne i mitt huvud. Det är skönt att svära där. Under en vecka i månaden är det inte längre "roligt" att fastna med tröjärmen i handtaget på väg ut. Det är inte längre roligt att nästan snubbla och vara ta att slå sig halvt fördärvad.

Under en vecka i månaden har stubinen reducerats till 1-2 mm kort. Den är i det närmsta obefintlig. Detta medför svåra problem att hantera barn, då barn äro sjukt tålamodsprövande. Under en vecka i månaden undrar nog mina barn vart deras mamma tagit vägen och vem häxan är som sitter på hennes plats. Gestapo, kan man också kalla henne.

Under en vecka i månaden är det fullkomligt befogat att brista ut i gråt för att man tappade smörkniven, för att Emma faktiskt äter sin frukost, för att Jocke sitter där med sina vackra ögon, för att kattjäveln piper efter mat... Allt känns helt rätt och befogat, helt logiskt. Men jag har fortfarande ganska bra mottagning till det sunda förnuftet som säger att inget jag gör under denna veckan är logiskt, rätt eller befogat. Jag hör'et. Jag skiter bara i det. Bra mottagning behöver inte betyda annat än att man hör vad sunda förnuftet säger. Jag är fortfarande i nån annans våld och där gör man ogärna som man blir tillsagd.

Under en vecka i månaden vill jag bara gå och lägga mig och sova i sju dagar.

Och det värsta är att varenda månad fattar Jocke nada. Hade det skadat att ge lite extra utrymme? Det är nämligen i de trängda situationerna som det som är inne i skallen måste komma ut. Man är ju så svullen i kroppen i övrigt, så det får inte plats. Nånstans måste det liksom ut, med fördel i tal. De där ramsorna av svärord bara ramlar ur munn... nej, förlåt spottas ur munnen. Som man finns en hel del saker att ta i akt; Step away from the woman. I repeat, step away from the crazy woman.

Backa lite. Le, ta det med en nypa salt, om du inte redan är det; spela ödmjuk för i h-e! Bara gör't. Det skulle förenkla typ allt. Tjafsa inte emot, det hjälper nämligen inte. Den spottande kobran kommer fortsätta spotta även fast argument och logik är slut för länge sen. Det enklaste är bara att säga att jag har rätt och backa slowly därifrån. Nu vet jag inte om detta är möjligt, men kan man göra detta utan att låta nedlåtande, tro?

Under en vecka i månaden vill jag bara spola fastforward.

- Posted using BlogPress from my iPhone

En liten prinsessa

2012-01-13T23:17:00.001+01:00

Idag är det Emmas födelsedag! Två sköna år fyller lilla fröken! Och är det födelsedag, så är det! Då kan man lika gärna gå all in och sjunga "Ja, må jag leva!" hela dagen! Underbara unge, med stor inlevelse och fullkomlig lycka grattar hon sig själv på födelsedagen! Imorse fick hon en spegel med en liten låda under som hon kan ha sina hårsnoddar och spännen i och när vi kom hem från jobb och dagis hade Jocke köpt en liten dockvagn och docka till henne. Söt! Emma gjorde vad vilken prinsessa som helst skulle göra; ta bort dockan och sätta sig själv i vagnen i väntan på att nån skulle köra henne! Haha!

Jag märker att mitt system med att lägga in bilder från kameran en gång i månaden inte är helt klockren... Allt det här mysiga vi tar kort på nu kommer ju liksom aldrig med och bilderna bli "inaktuella". Så nu får jag hitta ett nytt system för detta, tror jag... Alla våra kort ligger sorterade i månadsmappar och sen årsmappar och hittills har vi lyckats hålla det så, vilket är fantastiskt skönt! Det blir så mycket lättare att hålla ordning då! Men man vill ju använda bilderna man precis tagit också...

Imorgon ska Emma firas med påmpa och ståt... Eller med kaffe och tårta... Men det blir i alla fall kalas för familjen och det ska bli mysigt! Godnatt på er, allihopa!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Sådärja...

2012-01-11T21:27:00.002+01:00

Åh, vilken dag! Fantastiskt väder till att börja med! Jag bestämde mig för att gå mestadels idag, så bilen fick stå och jag promenerade runt! Superhärligt! Solen kysste mina kinder och jag var väldigt tacksam att jag lyckats hålla mig rökfri hittills! Vid lunch mötte jag upp Jocke och en gemensam vän till oss för att äta en dagens. Det är mysigt när vi upptäcker att vi arbetar i samma stad och kan ta lunch tillsammans! Efter lunch var det återigen promenera som gällde, men jag började känna av foten en del. Försöker ju använda den så mycket som möjligt, men ibland är det inte lätt alltså. Det räcker med att jag är på väg att trampa snett eller att jag gör en oväntad rörelse, så hugger det till. Jag har fått tid till läkaren, men som vanligt i vården dröjer det... En månad för att vara exakt. Då ska de kolla foten och utreda mig för ansträngningsastma. Jättekul... En liten present för att jag rökt i tolv år, kan man säga. Tack som f*n...

Anyway... När jag kom hem svängde bilen med grabbarna upp på infarten! Oj, vilken lycka! Ville inte släppa dem! Aldrig nånsin. Men vardagen kräver sina sysslor, så snabbt in och få dem avklarade. Efter middagen lekte jag och Joel frisör! På riktigt. Nu vet jag att det finns både en och två familjemedlemmar och vänner som drar efter andan baserat på mina tidigare frisör-erfarenheter, men ni kan vara lugna. Joel ser faktiskt helt ok ut! Han hade bara väldigt mycket hår att få bort! Han skulle få bestämma hur han ville ha det och det fick han! Jag upptäckte hur svårt det var att faktiskt småprata medan man klippte! Jag tappade fokus och glömde bort att kolla hur mycket jag redan klippt...

Men det finns en lösning på allt. Idag kallas den h-å-r-t-r-i-m-m-e-r. Joel var mycket nöjd och vi hade en väldigt trevlig och mysig stund med många skratt! Nöjdast var han nog över att jag satt upp hans planscher med Jack Sparrow och Eric Saade.Att se den lille gossen spricka upp i ett fullkomligt strålande leende gör hela mitt liv värt att leva! Hela mitt liv får en mening. Att sen få sjunga godnattsånger och hålla sina barn i händerna tills de somnar är underbart. Nu kan jag somna riktigt gott inatt! <3

- Posted using BlogPress from my iPhone

Det var den snön det!

2012-01-10T20:32:00.001+01:00

Imorse när vi åkte till jobbet var det fantastiskt vackert! Jocke sprang in för att hämta vår fina super duper-kamera, men när han väl fick fram den och skulle ta kort så var batteriet slut! Sååå typiskt! Vi hade bråttom båda två och visste att det inte alls skulle vara lika vackert när vi kom hem, så det var riktigt synd att vi inte lyckades ta några bilder.

Men med iPhone-kameran lyckades jag i alla fall ta några bildbevis på att det över huvud taget legat snö på marken vintern 2011/2012!

Och mycket riktigt... När vi kom hem var det slask! Hoppas verkligen barnen fått vara ute och leka mycket idag på skola och dagis, så de hann njuta något i alla fall. Imorgon kommer de äntligen hem och jag längtar med hela min kropp och själ! Joel fick syn på mig när jag lämnade Emma en morgon och han ropade över hela skolgården! "Mammaaaaaaa!" Vi kastade oss i famnen på varandra och han sa; "Jag saknar dig så mycket mycket mycket, mamma!" Inte ett öga var torrt... Eller ja, jag fick kämpa med all kraft jag hade för att hålla det torrt. Inte gråta. Det blir ju så mycket jobbigare då, och det vill jag ju inte att det blir för honom. Så det var bara att möta hans vackra små plirande ögon med ett leende och säga att nu är det bara två dagar kvar... Och idag är det bara en dag kvar! - Posted using BlogPress from my iPhone

Ny energi!

2012-01-09T19:48:00.002+01:00

Det är så härligt när man känner sig pigg och motiverad! Jag hade en sån dag idag och det behövde jag verkligen! Efter kickoffen fick jag en riktig nystart, precis som det ska vara. Det var härligt att jobba idag. Däremot har jag lite svårare att hitta tillbaka till diet och träning... Det är när man släpper på så här under jullovet och tillåter sig själv att svulla som det blir skitsvårt att komma tillbaka igen. För då måste man ännu en gång ta det där beslutet, du måste ännu en gång låta bli godsaker som man helt nyligen unnade sig och man börjar direkt fundera på vad meningen med att avstå är. Jag känner mig själv så väl, det här är jag superdålig på.

Likadant är det med träningen! Lägga av i några veckor gör att det är extremt svårt att börja om igen! Ta beslutet, hitta tid till träningen, prioritera... Jag ska säga er att det är svårare än man tror att prioritera träning när man redan har er tight schema! Och att börja slappa över lov och högtider gör det bara svårare att sätta igång... Det enda som motiverar mig just nu är att jag vet hur snabbt jag kan få resultat. Jag är glad att jag är en sån, annars hade jag troligtvis gett upp för länge sen! Så med det i åtanke ska jag nog träna lite bootcamp när Emma somnat!

Jocke ligger och sover redan... Han mådde inte bra... Och tyvärr brukar han bete sig just precis såhär när han är timmar ifrån magsjuka. Så grattis familjen, här kommer den sista julklappen! Blää! Hoppas verkligen bara att han är trött, och inget annat....- Posted using BlogPress from my iPhone

Äntligen är julen borta!

2012-01-08T00:09:00.001+01:00

Vi sov lite för länge idag, men det gör verkligen ingenting för det gör vi så förbaskat sällan! Sen har jag ägnat resten av dagen åt att plocka ner julen till slut. Jocke överraskade mig med ett fantastiskt städat hem och en bortplockad julgran i onsdags när jag kom hem på kvällen. Han hade testat vår ångmaskin och städat ALLT! Det är sannerligen inte dumt att komma hem till det!Så idag var det dags för resten av alla tomtar att få möta sin låda för att ställas på vinden. I love it! Plocka ner, plocka bort, städa undan! Underbart när man haft huset fullt av tomtar och stjärnor sen första advent! Det var så skönt när det var borta och jag hade satt upp "vinter"-gardinerna och lamporna. Det är ju inte vår än, så det är inte läge att sätta upp vår-färger och blommor. Den här årstiden då julen är över, men det fortfarande är vinter är det grått som gäller.

När jag var färdig inne och Jocke färdig på vinden åt vi middag och sen gav vi oss ut i mörks kvällen för att elda skräp. Mysigt! Vi diskuterade livets svåra gåtor och filosoferade. Men efter ett tag blev jag mer sugen på att stryka kläder, så jag gick in och gjorde det istället! Det var ändå inte mycket kvar av elden, så Jocke kom snart efter.Nu ska vi gå och lägga oss för en sista sovmorgon. På måndag är det slut på tre veckors jullov för Jocke, den rackaren!- Posted using BlogPress from my iPhone

Inte riktigt som jag tänkt mig...

2012-01-06T20:32:00.002+01:00

Nej, ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig... Jag skulle ju stått på scen och sjungit idag med mina körkompisar i iSing, men det blev inte riktigt så. Ett svårt beslut att ta, men jag måste lyssna på kroppen först. Jag kände mig inte helt hundra idag och jag var trött efter konferensen. Dessutom har foten börjat strula igen, eller ja... Den har aldrig slutat strula, det gör bara mer ont nu än tidigare. Irriterande nog är det mitt eget fel för att jag envisas med att gå i höga klackar när jag vill vara fin. Jag tror det får bli ett ordentligt slut på det innan jag förstör foten helt och hållet!

Så istället för att repa med kören och stå på scen, tog jag det lugnt. En långsam promenad vid havet på förmiddagen räckte för oss. Vi tog fantastiskt vackra bilder på omgivningen och Jocke lyckades faktiskt ta några fina på mig! Han fick blodad tand och ska nu lära sig allt om fotografering. Ibland är han väldigt lik mig, när man väl fått upp intresset för något går man in för det till 110%. Det kändes jätte-ledsamt att svika kören, men jag behövde verkligen detta. Min kropp är inte alltid med mig...

Vi har nu ätit en underbar middag och ligger i soffan och kollar på en av tidernas bästa film; The Rock. I helgen ska jag ladda upp inför en ordentlig start på jobbet på måndag! Då krävs vila, så det ska jag ge mig själv!

- Posted using BlogPress from my iPhone

At work

2012-01-05T23:00:00.001+01:00

Hittade bilder på telefonen från konferensen och det var många otydliga sådana. Bättre är de på fin-kameran, men det minneskortet kommer jag inte tömma förrän i slutet av januari. Jag vet att det inte finns kort från festen där och tur är väl det... =)

Här sitter jag och väntar på att få åka hem i alla fall. Jag noterade ett ärr på ena ögonbrynet och i ärlighetens namn har jag ingen aning om hur jag fått det! Jag vet att jag slog huvudet i handfatet när jag skulle ta på mig byxorna efter ett toabesök när jag var åtta år, men då spräckte jag huden precis i slutet av ögat. Inte ögonbrynet... Det har gjort att jag har ärr som ser ut som rynkor i ögonvrån, s k kråksparkar! Haha! Men var detta kommer från har jag ingen aning om. Brorsan kanske vet? - Posted using BlogPress from my iPhone

Nu är det helg!

2012-01-05T22:18:00.001+01:00

Äntligen helg! Och lite långledigt, skönt. Idag har vi varit på fantastiskt god middag hos mamma och pappa. Brorsan med familj kom också och det var väldigt mysigt att få umgås lite! Emma lekte med Valdemar och de hade stundtals väldigt roligt och stundtals var de ovänner. Roligt att se, faktiskt. Är man två och tre år så är det inte mycket munhuggeri, då tar man till händerna...När vi kom hem tänkte vi lägga Emma med en gång, men vi hade så mysigt så vi väntade. Vi pratade och hon visade sina vänner från dagis i skolkatalogen. Klockan han bli halv tio innan vi upptäckte att det var way past her bedtime!

När jag gick med henne till rummet la hon sig bara ner i sängen och somnade! Sötnosen! Imorgon blir vi barnlediga och jag har en trettondagskonsert framför mig. Jag är dock lite osäker på om jag ska vara med... Alla andra har övat, men jag har varit på konferens och har ingen aning om vilka låtar jag ska sjunga. Dessutom har foten börjat krångla rejält igen... Ledbandet mår inte bra, alltså. Idag har jag gått med foten lindad, men det var väldigt svullet när jag tog av det. Får nog verkligen ta tag i sjukgymnastiken som jag slarvat med... Men ska det verkligen göra ont fortfarande? Ostabilt köper jag, men ont? Hmm....- Posted using BlogPress from my iPhone

Äntligen hemma!

2012-01-04T20:52:00.001+01:00

Åh, vad skönt! Fast samtidigt har jag haft fantastiskt roligt ihop med kollegorna! Vilken kickoff! Det har varit riktigt givande och jag är faktiskt igång-kickad på riktigt! Tänk vad mycket det gör att få träffa sina kollegor och bli inspirerad, motiverad och lärd av! Ska bli riktigt kul att köra igång nu! Det är ju extremt intensivt under de här dagarna, men av någon outgrundlig anledning lyckas jag alltid hålla full fokus. Det är ett kvitto på att jag är intresserad, jag suger åt mig som en svamp! Jag vet att när nåt inte intresserar mig så tappar jag koncentrationen och har tankarna på helt annat håll, men under de här dagarna har jag inte tänkt på något annat än jobb.Vi hade orientalisk fest på tisdagskvällen och jag skulle vilja lägga upp kort därifrån, men det blev faktiskt inte något kort på iphonen som gick att använda. Suddigt och dant! Min riktiga kamera hade jag ju inte med mig på festen, vill inte att den ska bli förstörd eller snodd... Så jag får ha allt i minnet istället! Jätte-kul var det i alla fall och jag hamnade bakom baren och i DJ-båset istället för på dansgolvet! Oväntat, men skitkul! Det dansades ända tills DJ'n gick hem. Då tyckte jag att festen var slut.... =) Det var fruktansvärt segt att gå upp imorse, även om jag kom i säng innan kl ett. Men det är ju inte sovmorgon på konferens, så 9.00 körde vi igång! Att gå upp halv åtta kan vara det jobbigaste jag nånsin gjort... En av kollegorna hade med sig blås-manick för att kolla alkoholen, turligt nog. Jag blåste noll kl 8.00, så det var bara att tuta och köra! Gött det är när man slutar dricka tidigt! Man slipper bakfylla, faktiskt! Nu ska jag gå ut och äta räksmörgås med Jocke. Har precis nattat lilla Emma, men de andra barnen var ju inte hemma, så mitt hjärta grät en skvätt av saknad. Som sagt; lika roligt och lärande jag haft det på konferensen, lika stort hål finns det i mitt lilla mamma-hjärta...- Posted using BlogPress from my iPhone

Nyårsväder

2012-01-01T10:35:00.001+01:00

Vaknar upp till regn och rusk. Är bara tacksam att vi slapp det igår! Vi hade en jätte-trevlig kväll igår med god middag och glada skratt. Tyvärr blev det inte så mycket party, men det kanske var tur det? Hela Trädgår'n invaderades av små ungdomar i alldeles för små kläder som knappt kunde stå på benen. Vi kände oss uråldriga...

Vi åt vår middag och gick till hotellet istället. Vägen dit var skrämmande, jag måste erkänna att jag inte är någon storstads-tjej! Fulla människor, arga människor och människor som muckar gräl... Rycker och drar i en och knuffas och för att inte tala om de som måste spänna onda blickar för att mucka gräl. Det var faktiskt en som sparkade Stefan i ryggen igår! Helt sjukt! Vi gick bara förbi på gatan!

Nu har vi precis ätit frukost och ska upp och packa ihop. Verkligheten väntar och vi ska hämta barnen. Ska bli skönt att komma hem! Jocke och Stefan har gjort ett fantastiskt jobb med att planera nyårshelgen! Tack älskade!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Gott nytt år!

2011-12-31T19:18:00.001+01:00

Gott nytt år alla härliga människor!

På väg i bilen!

Jocke körde, vi andra satt som frågetecken.

Vårt rum hade en mobiltelefon från 80-talet... (eller en stereo från Bang & Olufsen)

Vi åt lunch och Jocke beställde in en öl och en macka.... Vi var oense om det...

Nyårsblåsan är på och nu kör vi! =)

GOTT NYTT ÅR!!!!

Posted using BlogPress from my iPhone

Minns sommaren

2011-12-31T07:46:00.001+01:00

Har blivit väckt svin-tidigt. Jag är skitsur. Så nu ligger jag och tänker på trevliga saker och går igenom sommaren.

Älskar det här kortet! Vi hade så himla roligt den kvällen! Det här är en riktigt fin ögonblicksbild, den har fångats där vi precis skrattar. Fångar den dagen väldigt bra, tycker jag. Vi hade så roligt! =) Tack, Pernilla och Victor!

Från samma tillfälle, fast när vi "skärpt till oss" för att få en bra bild.

Många kort blev det...

Fotograf var nog Lina, Jockes kusin. Hon är fantastiskt duktig åmed kameran och det blir alltid mycket bilder tagna när vi träffas! Roligt! Och träffas gör vi ju titt som tätt, har precis firat julafton med familjen Torgé! Alla barnen och deras respektive var samlade, så det var väldigt trevligt! Tack så mycket! <3

- Posted using BlogPress from my iPhone

Förväntan...

2011-12-30T21:39:00.001+01:00

Som ett barn på julafton, hörrni! Jag har nu gjort manikyr och pedikyr och känner mig väl förberedd på morgondagen! Så spännande!! Jag vet inte riktigt vad jag ska ha på mig bara... Har köpt en klänning, men det var bra djup urringning på den. På ett sätt vill jag ha den, det är tamejtusan på tiden att jag klär mig lite vågat! Har ju gått och gömt mig i mamma-kläder, amningströjor och "stay-at-home-mum"-kläder för länge! Och nu har jag ju tränat så att man känner sig lite starkare och spänstigare i kroppen! Nej, den får det bli, förstår ni! Jag är sååå redo för en helg med överraskningar!

Posted using BlogPress from my iPhone

Äntligen fredag!!

2011-12-30T18:28:00.002+01:00

Nu tar vi helg! Fantastiskt! En kort vecka som känts lång... Men det är nog för att jag jobbat och Jocke jobbat. Hur som helst är det väldigt gött att det är fredag! Imorgon är det nyårsafton och Jocke ska ta med mig på överraskningsresa! Så spännande! Jag vet inte vart vi ska eller vad vi ska göra, så allt blir så pirrigt! Jag ser verkligen fram emot att bara packa väskan och sätta mig i bilen...

Då ska jag packa ner den här skönheten! Min röda ur-fräcka kamera! Är så nöjd med den! Det är jättekul att ta kort! Jocke hade med sig kameran ut idag när de lekte ute, så det fanns massa fina kort att titta på! Jag är ju ingen mästerfotograf, så det blir ju halvdant, men det är väldigt kul att lära sig! Man hittar nya knep för varje gång, tycker jag.

Känner mig så skön i kroppen idag, förresten. Har ju tränat tre gånger denna veckan och det känns så bra redan! Jag tar det väldigt lugnt eftersom jag varit rökare. Mina lungor och luftrör är inte vad de en gång var. När jag går uppför en backe känns det som om jag andas genom sugrör. Som om nån stryper mig sakta, typ. Först känner jag att det blir trångt i halsen och då börjar jag svälja, för det känns som om det sitter nåt i vägen. Jag fortsätter då eftersom jag vill pressa mig själv och inte vill ge upp, men sen kommer den där gränsen då jag får panik. Då inser jag att jag inte får luft som jag behöver och då är det som om nån tar stryptag! Då måste jag öppna kläder runt halsen och gapa jättestort (det känns som om det ska hjälpa, men det gör det inte). Det tar någon minut eller två att lugna ner sig och få normal andning, och det är så otäckt. Det känns som om jag ska dö, faktiskt. Jag hoppas att min envishet med konditionsträning kommer ge resultat, sakta men säkert. Jag måste bara börja lugnt, så jag undviker att få uppleva det igen.

Nu ska jag se på barnprogram med barnen! Puss och kram

- Posted using BlogPress from my iPhone

Nyår närmar sig

2011-12-29T21:44:00.001+01:00

Och vi rensar! Rensar, sorterar och gör i ordning för att få lite struktur här hemma! Skönt och väldigt behövligt. "Viktiga papper"-högen blev tom och istället är allt sorterat i olika pärmar. Underbart! Jag gillar't! Det enda jag saknar är ett kontor att ha pärmarna på, men det kommer ju snart bli verklighet! Bara att hålla ut!

Idag har jag jobbat och Jocke har varit hemma med barnen. Han fick besök av grann-karlarna som också var hemma med sina barn och plötsligt cirkulerade åtta barn i huset! Han upptäckte dock snart att Liam hade feber och han fick skicka hem allihopa. Stackaren! Men lite Alvedon senare var han allt som vanligt igen, så här hemma har det varit full rulle.

Jag har inte hunnit ta nån snygg bild på barret än, så hur mitt blonda blev får vänta! I helgen ska vi resa bort på hemlig resa och då hade jag tänkt att vara skitsnygg, kanske blir det nåt kort då? =) Det finns massa kort på nya systemkameran, men jag har gått och blivit förbannat lat... Orka starta dator, vänta på att den ska komma igång, hitta trådlösa nätverk, sätta i minneskortet, föra över bilder, starta internet, logga in för att blogga och sen lägga in bilder och text när man på ett enda knapptryck kan börja blogga... Dock utan snygga bilder då, men ändå...

Med risk för att låta helt jävla överbortskämd så önskar jag mig just nu att Jocke börjar använda sin iPad mer i jobbet och att hans supersnygga lilla smidiga laptop kommer i min ägo...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Kärlek

2011-12-28T23:58:00.001+01:00

Jag är så där kär... När man ser sig omkring inne på Köket, juldagen 2011, och tänker; "Jo, min kille är snyggast härinne ikväll!" , då flyger det fjärilar i hela magen! Man möter hans blick och ser de där varma ögonen le emot hela mig, då blir man knäsvag på riktigt... Och sen får man ju världens goaste kram och då är liksom lyckan gjord!

Idag kom alla våra små älsklingar äntligen hem! En sån lycka! Jag har längtat, väntat, gråtit, och våndats, men nu är de äntligen hemma! Det kändes som om alla blivit så stora, på bara några dagar! Emma pratade mer än vanligt och Joel var lättare att leka med och Emil la sig i sin säng och spelade på sin iPod.

En annan fantastisk sak är att jag äntligen är BLOND igen! Till slut fick jag gå med mitt fruktansvärda hår till Fia på Diva Beauty. "Rädda mig!" sa jag. Och sen behöver man liksom inte säga så mycket mer. Fia fixar. Hon fattar, min Fia. Hon vet hur jag vill ha mitt hår och det är inget snack om saken; självklart fixar Fia det! En himla massa folie och behandlingar senare är jag SUPERNÖJD!!! Tack, kära du!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Onsdag börjar bra

2011-12-28T07:55:00.001+01:00

Längtan är outhärdlig, men idag kommer de... Alla våra små älsklingar! <3 Det ska bli så mysigt! Vi får försöka njuta så mycket vi kan av de här dagarna, för på måndag åker jag på konferens i tre dagar. Nu snackar vi bitterljuvt...

Förresten hittade jag en bild från juldagen i mobilen imorse! Jättekul, men synd att det blev så kass kvalité... Kanske kan man fixa till det i nåt bildredigeringsprogram?

Mina finaste! Vi hade väldigt (och har alltid när vi går ut!) trevligt i helgen och ser fram emot nästa gång! Telefonens kamera har gått och blivit jättedålig så bilder får numera tas med min riktiga kamera! =) Fine by me!

Nä, nu är det dags att sätta fart!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Julen är över för i år

2011-12-26T23:38:00.001+01:00

...och här sitter man och försöker analysera hur det varit. Två ord som representerar helgen ganska bra är; FÖR MYCKET. För mycket för barnen, för mycket klappar, för mycket mat, för mycket, helt enkelt. Vi kommer göra en hel del förändringar till nästa år och kommande år. Klappar blev det en del också... Jocke blev mycket nöjd med sina skruvdragare från Makita som jag noggrant valt ut! Han blev också glatt överraskad när han fick sitt kap och gersågs-bord, vilket var väldigt roligt! Jag hade sett fram emot just de två klapparna sååå länge! Med största hemlighetsmakeri hade jag planerat att ställa klapparna hos Jockes föräldrar redan innan, så han inte skulle räkna ut vad det var. (kap och gersågs-bordet vägde uppskattningsvis 80 kg....) Att få ge honom dem och två trädgårdsböcker kändes som de perfekta klapparna! Hans favoritparfym fanns också inslaget, men det var bara en liten bonus! =)

Döm om min förvåning när det damp ner flera små klappar i mitt knä från Jocke! Hade inte alls räknat med klappar i år! Men i paketen låg något väldigt fint och roligt! Biljetter till Bruce Springsteen på Ullevi i sommar och en digital systemkamera!!! Det blev minsann en överraskningarnas jul i år! Han hade lurat mig hela tiden, den typen...

Nu orkar jag inte blogga mer ikväll, det är jobb imorgon... Godnatt.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Sömnlöst

2011-12-23T08:21:00.001+01:00

Helt otroligt! Här är man barnledig och kan ligga och dra sig hur länge som helst och så är man helt klarvaken kl sju! Och känner mig helt utvilad också! Jag antar att det är så här det känns när man är utvilad och fått sova en hel natt utan att bli störd. Fantastiskt!

Idag kommer min familj och vi ska fira jul tillsammans! Mysigt! Förutom att brorsan och hans familj ligger i magsjuka... Det är riktigt tråkigt. Hoppas ni kryar på er snart!

Har legat och läst nyheterna på Aftonbladet och har både skrattat och blivit förbannad idag. Skrattat åt karl'n som sågade ner sin grannes tallar på fyllan! Historien skulle kunna upprepa sig här på gatan... Haha! Grannens tall är ett stort diskussionsämne här hemma! Alla vill ha ner den, ägaren själv också, men den är så stor och står dumt till så ingen har vågat sig på det ännu. Jo, förresten... Det har vi! Vi har allt försökt överraska grannen med att ha en stubbe kvar när han kommer hem, men lyckats dåligt med det resultatet. En dag bestämde sig Jocke och Arne att försöka få upp ett rep så man kan börja klättra upp. Det tog en halv dag och tio öl... De kastade och kastade, jag satt och kollade på och skrattade och skrattade! Till slut gick det och då började de hissa upp diverse saker i tallen för skoj skull. Det gick i alla fall inte att klättra upp, så de fick lämna repet där, men nu har de i alla fall en början... En vacker dag ska den ner, då är det bara!

Arg har jag då blivit på LCHF-tanten Annica Dahlström som slår sig blodig för sina "hälsosamma" diet! Detta trots att forskning visar att dieten är rent av hälsofarlig! Fett fett fett och åter fett förespråkas i dieten. Lev på fett! Sen när blev enbart fett hälsosamt? Fett ÄR hälsosamt, i lika lagoma mängder som allt annat. Vi behöver fett, men inte enbart fett och inte i såna mängder. Och ja, det finns skillnader på fetter; hälsosamma och mindre hälsosamma. Men ändå... Varför inte bara köra tallriksmodellen? Storlek small om man vill gå ner i vikt, storlek medium om du vill behålla vikt och storlek Large om du vill bygga muskler. Och så träna! Det måste trots allt vara den hälsosammaste "dieten" vi kan använda oss av! Och att äta regelbundet, 3-4 timmars mellanrum. Inte skippa mål, inte frossa i fett eller ta bort kolhydrater. Kroppen behöver alla de där ämnena, det lär man sig på väldigt bas-nivå i skolan. Folk verkar ha glömt det i sin jakt på size zero.

Och självklart går man ner i vikt av LCHF-dieten och alla andra knepiga dieter! Men det gör jag också när jag inte äter! Under Körslaget gick jag ner närmare 10 kg på sju veckor. Inte var det träning och hälsosam kost som fixade det. Det var tok-stress, familjära angelägenheter ,ingen eller väldigt lite mat och träning som resulterade i det. Men hur mådde man då? Nej, sånt här lackar jag ur på, för folk köper allt som är viktminskande med hull och hår! Tänk på hälsan först!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Nu du...

2011-12-21T23:57:00.001+01:00

Nu är det inte långt kvar förrän lilla jag får lite julledigt! Och då är det två extra dagar (fre och mån) vi snackar om... Jag är så oerhört sliten nu, så jag börjar bli mer förvirrad än vanligt. Det har varit en lång och tuff höst och man har verkligen känt i kroppen att snön saknats! Man behöver det ljusa, vita!

Idag har jag varit seg i huvudet och faktiskt varit riktigt ledsen över att mitt hår går av på min vänstra sida! Ser jättemysko ut och frågan är varför... Som om nån klippte upp på ena sidan, enbart. Ja, det är märkligt det där...

- Posted using BlogPress from my iPhone

F d rökare känns t o m obekant!

2011-12-20T20:58:00.001+01:00

Satt i bilen på väg från Tanum idag och funderade på det här med rökning. Jag kan inte fatta att jag varit rökare, det känns så avlägset att det inte är klokt! Att jag skulle vara f d rökare känns jätteknepigt att säga. Hur märkligt som helst... Den där förbannade boken! Helt sjukt! Jag trodde inte ett dugg på att en bok skulle få mig att sluta röka, men tji fick jag. I så många år och så många oräkneliga gånger har jag hållt upp, försökt, slitit mitt hår, kämpat och svettats. Men alltid kommit fram till att det nog minsann är bättre (tryggare) att röka ändå.

Och nu, efter att ha läst boken Äntligen Icke-rökare av Allen Carr, så är jag just det; Äntligen Icke-rökare! Som om jag aldrig varit nåt annat och som om rökning är något okänt. Hur märkligt som helst. Jag har fått pippi på dofter och är överförtjust i att kunna känna dofter igen! Det bästa jag vet just nu är spolarvätskan i bilen... Det går så långt att jag tvättar rutorna lite väl ofta, bara för att få känna denna underbara doft. Och igår tog jag faktiskt och i princip dränkte en trasa i spolarvätska och la den i sidofacket på dörren.... När jag behövde lukta kunde jag bara ta upp den och sniffa lite på den. Hur sjukt som helst, det också.

Påminner mig om när jag var väntade Emma och fick dille på snö. Jag skulle bara ha snö, annars bröt jag ihop. Jocke tvekade länge, men gav mig till slut en sked och släppte ut mig på balkongen så jag kunde sitta där och äta snö med sked i skydd bakom balkongräcket så ingen kunde se mig. Det kunde nämligen också hända att jag tog mig ett rejält bett på nån orörd snödriva bland folk. Jocke skämdes så han höll på att dö. Han insåg att det enklaste sättet nog bara var att ge mig en sked och låta mig vara gravid-knäpp ifred.

Jag är inte gravid nu och det är inte därför jag måste lukta på spolarvätska, så vet ni det. Det är bara så ballt att känna vad allting luktar och smakar! Det var ju ett tag sen!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Juldagsfirande à la Uddevalla

2011-12-18T23:05:00.001+01:00

Ett litet reply till en okänd Uddevallabo som blev rikskändis har vi på menyn idag. Har med bittra erfarenheter lärt mig att vara försiktig med att name-droppa och hänga ut, så jag struntar i det. Men bloggar man offentligt, så får man tåla att det bränner lite. Fast det betvivlar jag att det gör. Min åsikt har nog föga inverkan på bloggaren, om jag ska vara helt ärlig. Och det bryr jag mig inte så mycket om, det känns bara skönt att få ur sig det. För det blir så förbannat irriterande när de okända kändisarna från Uddevalla dissar hemtrakten och dess invånare.

Det är tydligen väldigt "jobbigt" att komma "hem" och möta alla billigt klädda ginatricot-från-torp-brudar som inte har råd med dyrare kläder. På något nedlåtande vis finns det en tragisk syn på oss som valt att stanna kvar och bygga ett liv med familj här. Det skrivs aldrig rätt ut, men vi är ett misslyckat herrskap. De där som inte lyckades. "De där som jobbar inom vården" Ja, det är ju de som ska torka your sorry ass när du blir gammal! Men visst är man misslyckad inom vården... Jösses, så Lidingö-sagt, säger jag då (utan att ha nån aning om huruvida Lidingöborna är dryga eller ej, men så är jag ju Uddevalla-bo också...)

Och att läsa om hur personen i fråga nu måste stålsätta sig inför alla pinsamma "jag-såg-dig-på-TV"-kommentarer känns bara über-pinsamt. Jättejättejättedrygt. Obeskrivligt drygt. Av nån anledning är det också dyrast prislapp på kläderna som gäller fortfarande. Och nu besannas nog mina värsta farhågor; att man faktiskt blir så materialistisk när man blir känd och rik. Jag hajar hela jag-vill-ge-tillbaka-på-mobbare-grejen. Men en f d mobbad person kan ju testa ödmjukhet och vänlighet också. Man behöver ju inte armbåga sig fram och framför allt inte kliva på höga hästar när man kommer "hem". Men så har du ju tagit dig till Sthlm också. Och jag är "kvar här i lilla Uddevalla". Och supernöjd med det, du! Och det har inget med låga krav i livet att göra. Alla vill inte to the big city.

Jag hade sett fram emot att träffa dig på juldagen. Prata om våra gymnasieår, även om vi inte var några närmare vänner på den tiden. Kanske är skit-töntigt, men jag minns dig med glädje och du satte i alla fall ett minne hos mig med din humor och din personlighet. Du syntes, märktes och var hel-härlig. Jag hade sett fram emot att prata om helt normala grejer. Men jag hoppar nog det, jag. Jag går nog till baren i mina strass-klädda ginatricot-jeans och beställer en vatten samtidigt som jag sms:ar sambon och frågar om lillan somnat än...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Sova middag är skönt..

2011-12-18T13:29:00.001+01:00

Försöker få den här lilla damen att somna om. Hon somnade så gott med Jocke förut, men blev väckt av tre grabbar som väsnades! Märker att det inte är mycket lycka med om-somning nu... Det är fullt slagsmål i rummet bredvid. Bäst att gå upp och avbryta fejden. Det har varit en konstig dag idag. Av nån anledning har alla barnen varit ovänner idag! Det är så himla jobbigt då, det är skitsvårt att leka med dem eller få dem att klara sig själva en stund. Så fort man vänder ryggen till blir det bråk!

Om en stund kommer Jocke tillbaka från affären och då ska vi baka lussebullar. Undrar hur det ska gå...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Sötnosar vi har!

2011-12-17T20:46:00.001+01:00

Vi har haft en helt underbar lördag idag! Barnen har lekt med varandra och jag och Jocke har kunnat ägna oss åt att gemensamt städa huset utan att behöva jaga barn eller sära på dem för att de bråkar. Det har varit underbart att tjuvkika på dem och se hur de lägger pussel eller spelar spel. Vi kunde t o m ägna oss att stanna upp i köket för att kyssas bland allrengöringssprayer och disktrasor! =) Kärleken när den är som bäst!

Vid sex-tiden fick de stora grabbarna för sig att de skulle gå ut och leta efter skatter med karta och kompass. De fick full mundering för det mörka livet ute på Ammenäs; reflexväst, reflexmössa och... ja, lite extra reflexer runt benen...

Feber-Emma hade tagit på sig egenhändigt medan jag rotade fram reflexer i alla former. Hon skulle minsann också ut! Hon är så söt så man bara dör ibland! Och den lilla näpna fröken har svar på tal också! Hon hade minsann en alldeles utmärkt förklaring till att hon skulle ut utan kläder, men med mössa, vantar och skor! Hon fick gå ut och möta Jocke i trappan till slut, jag kunde inte hålla mig för skratt till slut!

Idag har Jocke avslutat projekt Pepparkakshus 2.0!

Han kommer bli så arg för att jag lägger upp den här bilden, men jag måste... Älskar dig, min misslyckade pepparkakshus-arkitekt!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Fredagsmys

2011-12-16T21:25:00.001+01:00

Moderliga instinkter kan ibland tala om när barnen frångår det normala beteendemönstret. Även om det är ytterst lite. Emma var lite gnälligare än vanligt ikväll och hon försökte även säga något ohörbart, men jag kände direkt att jag fick släppa det jag hade i händerna för att ta upp henne. Hon skulle inte låta mig dammsuga färdigt, hon ville vara i min famn.

Först gosade hon bara och sa; "Jag gosar bara, mamma". Sen helt plötsligt somnade hon. Just då kändes hon inte varmare än vanligt, men ni vet ju hur det känns i kroppen sådär precis innan febern bryter ut. Jättejobbigt... Stackaren!

Hon vaknade nu kl nio när vi skulle lägga grabbarna och såg allmänt tilltufsad ut. En liten tempning senare konstaterar jag att 38,8 grader bor i hennes kropp just nu. Stackars liten.... Hoppas det går över snart och inte är allvarligt. Men det är ju bara för mig att stänga av elementet och öppna fönstret i vårt sovrum, för vi lär ju ha besök av en väldigt söt vedugn inatt.

Själv har jag varit och tränat idag. Jag älskar det!! Jag älskar att pusha mig själv till att ta det där extra repet och att springa den där minuten extra på löpbandet! Det är en sån kick! Jag vill bara ha mer och mer! Egentligen vill jag träna zumba eller bodyjam som jag tränade förr, men de går så sent så jag får inte riktigt ihop det med resten av livet... Man vill ju så mycket... Det jag drömmer om just nu är att träna gym de tre gångerna i veckan jag redan gör, samt gå långpromenader/joggingturer de två dagarna emellan och att jag dessutom kan träna zumba eller bodyjam någon dag i veckan också.

Vi får väl se.....

- Posted using BlogPress from my iPhone

Svar på tal idag

2011-12-15T21:15:00.001+01:00

Tänkte göra ett litet svar-på-tal- inlägg idag! Har fått tre kommentarer som jag kände att jag ville svara på. Det är väl inget intresse för nån annan än mig själv, men det skiter jag högaktningsfullt i. Jag vill det nu bara.

"allt är inte ett stort hinder.se positivitet istället för negativitet hela tiden..så lär livet bli betytdligt mkt lättare. klart har man dåliga dagar men man kanske inte ska gnälla över allt."

Jag vet. De allra flesta gångerna är jag positiv och det är egentligen bara på vissa utvalda tillfällen i månaden som det blir overload, speciellt nu sen jag slutat röka. Att hantera min ilska har jag inte behövt göra på länge, jag har helt enkelt tagit en cigg när det blivit för mycket. Det kan/vill jag inte och därför kommer min ilska ge sig lite andra uttryck. Jag tänker varken skämmas eller sluta med det, jag är bara glad att jag inte har ihjäl nån samtidigt.

Jag tänker 99.9% positivt och försöker alltid tänka att det är en mening med allt (missa bussen, tappa saker, teknik som går sönder etc)..

Men (ursäkta ordvalet) fy fan(!) vad skönt det är att ibland (läs: 0.1% av gångerna) att bara totalt vräka ur sig all skit som hänt den där "skitdagen".. då mår man faktiskt så mycket bättre!!

Maggan är 99.9% positiv (vad jag upplevt).. låt henne vräka ur sig negativism 0.1% av gångerna!

:-)

Tack, kära du! Det är lite så det känns. Ibland är jag så positiv så att jag mår illa! Det är gött att inte behöva vara fröken positiv jämt!

Du verkar ha en super härlig familj :) men vad kommer det sig att Emma inte är hos sin pappa?

Det är klart att hon är! Jag skriver inte lika mycket när vi är helt barnlediga eftersom vi försöker fokusera på annat den tiden.

Så var det med det!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Inte min dag, helt enkelt...

2011-12-14T19:24:00.001+01:00

Laddade upp inför en hel-go dag! Hade så bra feeling! Men på något outgrundligt sätt gick ingenting min väg. Idag är dagen då jag ramlar med vita byxor (vem fasen väljer vita byxor en dag som denna???), det är dagen då den ena grodan efter den andra ramlar ur min mun, dagen då allt drar ut på tiden... Avskyr sån dagar. Ni vet, fastna-med-nyckelknippan-i-dörrhandtaget-dag...

Oerhört störande. Brytpunkten var när jag fick starta om telefonen tre gånger för att kunna ringa ett samtal. Då skrek jag bara rakt ut och trodde hela jag skulle explodera av ilska!! Det blev ett samtal till Telia. Tror ni jag kom fram? Köplats 25. Jag bad om att få bli uppringd inom 14 minuter. Sitter i 35 minuter och väntar på det förbannade samtalet, sen ger jag upp och går dit jag skulle och just precis dååååå ringer de! Och konstaterar att jag inte behöver hjälp av henne, utan av iPhone-support. Grattis; 11 minuter väntetid igen! Jag gav upp!!

Det enda (och nu menar jag verkligen det enda) som varit underbart idag har varit att få hem barnen igen. Då blev jag hel igen! Men det här är ingen bra dag och jag är på förbaskat dåligt humör, så jag funderar på att lägga mig när barnen somnat, helt enkelt! Fick alldeles för få timmar sömn inatt, så nu måste jag sova ikapp lite. Tänker inte ens bygga upp några förväntningar inför imorgon... Det är ju ingen idé, känns det som....

- Posted using BlogPress from my iPhone

Lucia!

2011-12-13T22:08:00.001+01:00

Hade mer än gärna visat bilder på min lille tomtenisse Emil, men kameran på iphonen har sagt upp sig och levererar numera bara suddiga och dimmiga bilder... Lussefirandet på skolan var som vanligt vackert. Jag bröt ihop redan när jag såg Emil, som jag inte fått krama på flera flera dagar, och det blev ju inte bättre när de små luciorna gled in på scenen. Jag är verkligen extremt känslig... Igår på konserten började tårarna komma på flera av sololåtarna de körde. Jag fick sitta hur länge som helst och försöka få plats med tåren i ögat igen...

Efter lussefirandet satte sig Emil i mitt knä. Och han satt där länge. Ibland behöver man inte prata så mycket, våra hjärtan pratade med varandra ändå. Jag förstod precis vad han sa, fastän han inte sa det rakt ut. Och han förstod vad jag sa, utan att behöva säga ett ord. Efter ett tag var jag tvungen att lämna honom. Men då hade vi i alla fall fått "prata" lite med varandra! <3

Sen bar det av till produktgenomgång och utbildning i en halvdag! Jag var så trött när jag kom dit så jag höll på att somna i bilen!

Jag och Helen löste det med att chocka kroppen med socker! Dextrosol, cheesecake och lussebulle sköljdes ner med apelsinjuice. Jag kände att mina timmar på gymmet bara rann mellan fingrarna, men va fasen... Jag behövde lite energi, snabbt! Jag får väl träna lite extra imorgon istället?

Idag är Jocke på konferens (som vanligt...) och jag och Emma är själva. Vi har haft det hur mysigt som helst och det känns lite som att ju äldre hon blir, desto mer social blir hon och i sin tur blir hon lugnare. Hon kan nu sitta och prata länge bredvid mig istället för att hänga i tak-kronan... Och så duschade hon ikväll också! Sen fick hon massage och smörjning av mig. Hon fick ligga i mitt knä och så smorde jag in henne med en kräm hon måste ha för hennes torra hud. Hon bara låg och njöt! Bäst tyckte hon om att bli masserad på ryggen! =) Sen fick hon välling och det dröjde inte länge förrän hon somnade i mitt knä i soffan, en hel timma för tidigt! Men det gör ingenting! Hon var ju trött och behövde sova! Och jag behöver lägga mig i tid, för jag måste upp tidigt!
Godnatt med er! Imorgon kommer mina älsklingar hem!! <3

- Posted using BlogPress from my iPhone

Julstämning...

2011-12-12T23:00:00.001+01:00

Nu börjar det kännas ordentligt, den där julstämningen. Det är i princip bara snö som fattas! Jag är också väldigt nöjd med årets pyntande hemma, trots att det är långt ifrån hur jag egentligen vill ha det. Eftersom vi ska bygga ut får ju allt sånt stå åt sidan och man får liksom göra det bästa av det man har hemma. Först nästa år, när vi är färdiga med bygget, kommer jag köpa det som jag vill ha och pynta därefter! Jättekul och spännande att gå och vänta! =)

Idag var det dags för julkonsert nr två, dock inte med mig som solist, utan som körmedlem. Solisterna var Anna-Lotta Larsson och Göran Fristorp. Fantastiskt vackert blev det! Jag stortrivdes med kören! På bara tre övningstillfällen lyckades vi ändå få ihop oss så bra!

Nu är jag så trött så ögonen går i kors... Godnatt!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Ont, det gör ont...

2011-12-12T13:19:00.001+01:00

Vad lång en vecka är! Vem fan kom på att sju dagar skulle gå så in i bänken långsamt?? Det är inte rättvist... Jag längtar efter mina underbara grabbar idag. Saknar dem något fruktansvärt. Läsa saga för Joel vid läggningen, prata om livets djupa frågor med Emil och få pussar och kramar från ingenstans... Gode värld vad jag saknar dem!

Hittade deras tomtar igår som jag gav till dem för 2 år sen. Tror ni jag kunde hålla tårarna tillbaka? Eller när jag står och viker deras tvätt... Usch... Nä, nu får det bannemej bli onsdag snart så jag kan pussa och krama dem tills de somnar!! <3

- Posted using BlogPress from my iPhone

Julkonsert

2011-12-11T21:30:00.001+01:00

Idag var det dags för julkonsert i Jörlanda kyrka och i år blev jag återigen tillfrågad om solo-insats! Jättekul, så det tackade jag ja till! Oh helga natt och Koppången var mina två sololåtar och som tur är sitter dessa två i ryggmärgen. Allt gick bra och Jocke överraskade mig även i år med att dyka upp, fastän vi bestämt att han ute skulle komma. I år tog han också med sig sin mamma, så det var lite kul! Tur var ju att jag fick syn på dem innan konserten, annars hade jag brutit ihop under sången! Förra året var det så, mitt bland alla okända ansikten i publiken dyker helt plötsligt Jocke upp! Det var en stor klump att svälja och försöka sjunga vidare...

Jag har också motstått att äta mig proppmätt på de här;

Det är skitfarligt med kyrkfika! Fattar ni hur goda de är? Jag käkade EN. Och hade lätt kunnat trycka i mig tre till, helt skamlöst. Mamma hade fått skämmas för mig! Men istället...

...tog jag ett äpple! Men vet ni hur torr i munnen man blir av äpple? Big mistake! Det ska jag nog inte göra om! Jag var helt snustorr i munnen = skitsvårt att sjunga och framför allt texta då...

Igår var vi ute på galej också! Den årliga glöggkvällen hos Maria! Vi hade fantastiskt trevligt och den enda som faktiskt smällde i sig lite glögg var ju Jocke! Jag tröttnade efter ett glas. Orka dricka söt, varm, spritstinkande glögg en hel kväll....

Vi fick åka hem istället för att gå ut, som de andra. Mina ben var på en annan planet och jag kunde knappt gå rakt. Jag insåg snart att det inte var nån idé att dra till Mortens för att upptäcka att man inte vill vara där. Eller att man blir för berusad.... Hua...

Nej, nu ska vi nog mysa i soffan till en go film! Puss på er!!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Fel fel fel!!

2011-12-07T19:58:00.001+01:00

Mitt nya liv påverkar mig mer och mer, märker jag. Jag har gått och blivit en sån där "bror duktig" nu när jag ändrat livsstil! Ve och fasa! Jag ber om ursäkt på förhand för mitt nya präktiga "jag"! Även idag drog jag till gymmet och svettades en stund! Fantastiskt skönt! Det enda som stör mig är att det är speglar överallt. Eller ja, det är spegelväggar överallt, endast några få pelare är av vanlig tapet... Det är alltså OMÖJLIGT att inte se sig själv i spegeln! När du försöker titta nån annanstans möter du ändå en spegelbild av en spegelbild av dig själv!. Mycket märkligt! Det slutar med att man helt enkelt får vänja sig vid att stå och glo på sig själv medan man tränar. Jag hatar att se ut som någon som kollar in sig själv i spegeln...

När jag kom hem var det dags för mat och eftersom våra liv består av heltidsarbete och en himla massa barn så hade ingen av oss direkt tänkt på middagsmat... I frysen hittade vi dock räddningen till två hungriga människor; en pizza! In i ugnen och dela upp den i bitar och så vart det klart!! Fyra bitar blev det, MEN! Nu sitter jag här och känner att det känns fel. Det känns konstigt att äta något så onyttigt, det hörde liksom inte till min träning. Nu efteråt ligger det bara och degar i magen, som om kroppen inte kan ta hand om det och funderar på var de ska göra av skiten. Äckligt!

Så jag satte mig ner och skrev ner mitt nya liv i matväg också! Fröken duktig! Jag har ju turen att inte behöva dra ner på så mycket mer än mängden mat egentligen eftersom jag inte äter godis, bakelser, chips eller dricker massa söta drycker. Jag äter bara stora portioner, men gärna fet mat. Så det nya blir nu grönsaker, frukt och vatten!

Har ju målet att se "stunning" ut på nyår, men det lär jag inte hinna. Å andra sidan är det bara ynka två kg kvar till drömvikten och det ska väl inte vara helt omöjligt på två veckor? Wish me luck!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Hälsosamt värre

2011-12-06T22:06:00.001+01:00

Idag har jag tagit ännu ett steg i rätt riktning mot det hälsosamma livet! Härligt! Nu har jag nästan gått ner varenda gravidkilo som nånsin ödslat sin tid på denna kropp och det känns fantastiskt! Faktum är att jag vägde två kg mer 2003 när jag blev gravid med Emil! Gick upp 12 kg med honom, men ner 22 kg på tre veckor! Mådde inte världsbäst då... Jag gick ofrivilligt ner för mycket, så lika mycket tänker jag inte gå ner igen. Jag har nu kommit på min trivselvikt då jag mår som bäst och känner mig som snyggast, och det är inte mini-kilon. Det kan låta mycket i andras öron, men för mig är det "rätt" vikt. Jag vill ha former, annars kan det kvitta.

Minns hur jag gick ner tio kg under de 7 veckorna i Körslaget. Det var helt galet! Klänningen fick sys in och tejpas fast mer och mer för varje program. Sista programmet var det inte mycket annat än tejp som höll uppe den stackars axelbandslösa klänningen. Jag har uppenbarligen lätt för att gå ner i vikt, så det ska jag ta vara på. Det jag är ute efter nu är att bli hälsosam i övrigt. Jag tränade för första gången på evigheter idag! Jag har betalat en månadsavgift för Sportlife sen 2006, men inte använt det sen 2008!

Idag var det dags, men tjejen i kassan kände inte igen mitt kort... De hade bytt kort och jag har missat detta eftersom jag inte varit där. Pinsamt! Nu är det ordnat i alla fall och nu ska här tränas! Jag behöver det för ryggen och fotens skull, så det är nyttigt för mig. Körde crosstrainern, rygg, mage och rumpa stenhårt idag. Härligt! Och fantastiskt skönt att träna utan att vara nära döden.... Att vara rökfri var ju en heeeelt annan grej...

Over and out!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Stora julbaket!

2011-12-03T13:28:00.001+01:00

Om 40 minuter står det lite extra bilar parkerade på gården! Min familj kommer och hälsar på för att baka pepparkakor och umgås! Mysigt! Det ska bli så kul att samla alla (för jag hoppas verkligen syrran kommer) och har kul! Jag misstänker att huset kommer kännas aningen litet med så många människor hemma, men det ska nog gå.

Pepparkaksdegen gjorde jag igår kväll och det ska bli spännande att se om jag lyckades med den.... Jocke ska bygga pepparkakshus med barnen, så han fick köpa lite extra. Inte ta av den fina hemmagjorda degen till ett pepparkakshus som ska stå och bli dammigt, inte! Pepparkakshus kan man inte kalla det, förresten... Han nöjde sig inte med det utan ska nu göra en hel gård, med uthus och ladugård... Det eller ett slott. Vi får väl se vad det blir.

Själv lär jag bli förste styrman vid bordet där fem barn och en tonåring ska slåss om kavlar och pepparkaks....ja, vad det nu heter... Tur att mamma, pappa, mormor, brorsan och hans sambo är med! Jag misstänker att det kommer ätas en del och bakas mindre...

Ska försöka komma ihåg att ta kort också....

- Posted using BlogPress from my iPhone

Snart onsdag...

2011-11-29T21:39:00.001+01:00

Åh, vad lång en vecka är. Fy tusan! Känns som om jag tjatar och skriver om det jämt, men å andra sidan... Då vet ni vad som finns inne i mig dagarna i ända! LÄNGTAN! Imorgon kommer mina grabbar äntligen hem och helgen är vigd till gammalt hederligt julbak! Härligt!

Men först; sömn. Är hur trött som helst efter två dagar med minimalt antal sovtimmar. Idag SKA jag ligga i sängen vid 22! Imorgon är det fullt ös som gäller så att jag kan hämta grabbarna och kramas tills de somnar! Längtan!!!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Ont i foten

2011-11-27T20:56:00.001+01:00

Jag oroar mig faktiskt lite för imorgon... Det är väldigt osäkert att gå, känner jag. Vingligt och väldigt nära på att göra om allt igen! Jag kan inte ha foten omlindad för då får jag inte på mig mina skor! De enda skorna jag kan ha då är gummistövlar och de kan jag faktiskt inte jobba i. Sen undrar jag om en förkylning eller öroninflammation är på ingång... Har sådär ont i öronen och det värker så fort jag böjer ner huvudet. Inte nu, känner jag bara..

Idag har jag fått hjälpa till med det jag kan efter förmåga. Vi fick samla ihop trädgården efter nattens besök av Berit. Det hade blåst iväg lite saker till höger och vänster. Sen höll jag mig inne och städade, pyntade och gjorde en krans att hänga på dörren! Den blev jättefin! Jag är helnöjd! Bild kommer när vi hängt upp den, det var inte lönt att hänga upp den nu, för den lär bara blåsa iväg!

Ikväll hade jag lite quality time med mina väninnor på gatan. Det var alldeles för längesen! Vi passade på medan Jocke och Stefan planerade nyår på andra sidan gatan. En överraskning och vi får inte veta vad! Schpännande!!

Nu ska jag linda om min fot och vila... Godnatt!

- Posted using BlogPress from my iPhone

2011-11-27T00:35:00.001+01:00

Den här veckan har varit en riktig skit-vecka och vi avslutar den med att ramla i trappan på Gallionen och vricka vänster fot och höger långfinger... Fruktansvärd jobbdag igår... Fast på kvällen firade vi pappa och då blev det genast lite bättre!

Middag på Harry's som slutade med att vi hade kramp i munnen och ont i magen av alla skratt! Vi hade så fantastiskt roligt!!

När jag vaknade på morgonen såg jag ut så här... Istället för att ta hand om min svullna fot igår, så körde jag på som vanligt. Detta är resultatet... Ajaj.

Jocke har varit på vinden och grejat hela dagen och jag som skulle vara till hjälp däruppe fick hålla mig lugn istället. Jag gick i morgonrock fram till 13 och sen slog jag in julklappar! Härligt...

Sen blev det en tur till Torp för att inhandla ingredienser till kvällens italienska buffé!

Det blev faktiskt riktigt gott! Jocke åt så att han nästan grät... Han ville inte äta mer, men kunde inte låta bli! Bra betyg, tror jag! =) Vi gick över till grannarna med det som blev över, det tror jag de gillade!

Själv lyckades jag äta mig mätt, men lagom mätt! Känner mig stolt över att kunna stå emot! Räknar till sexton rökfria dagar idag! Jag får en riktig kick av att stå emot både mat och rökning! Härligt! Nu är det dags att sova, så Natti Natti!

Inte alltid på topp...

2011-11-24T22:15:00.001+01:00

Näpp, inte ens jag är alltid på topphumör! Jag har haft några riktigt tunga dagar och det är så trist att gå igenom dem. Att ha humörsvängningar samtidigt är fantastiskt taskig tajming... Jag har haft väldigt bra kontakt med mitt känsloliv idag. Tårarna har legat och guppat strax innanför ögonlocket, bara väntar på att få rinna över. Jag gillar inte de här dagarna...

Idag var jag på Emils skola och skulle lämna hans gympashorts. När jag fick honom i min famn ville liksom kroppen inte släppa honom. Länge och väl kramades vi och det bara vände sig ut och in i hela mig. Egentligen ville jag bara storböla, men det kunde jag ju inte göra. Då hade ju Emil skämts ihjäl och grävt ner mig i trädgården hemma. Men jodå, en liten tår letade sig visst upp ändå och jag fick hålla ihop så gott det gick när vi skildes. (jag gråter as we speak, som man säger.. Så känsligt är det!) Han tittar på mig och ler sitt "jag-känner-samma-som-du-men-kan-inte-visa-det-leende", det där stängda leendet med sorgsen blick. Åh, jösses vad jobbigt...

Det var inte lätt att fortsätta arbetsdagen efter det där, det må jag säga. Jag passade på att klippa mig och färga håret på lunchen! Det var tänkt att bli nåt kul, men det slutade med att jag fick acceptera att vara mörk och kortklippt...... Bara för att jag skulle vara så j-vla redig och bleka slingor hemma i alla år, så har mitt hår fullständigt sagt upp sig och går numera av någonstans på mitten! Så det jag hade kvar var normalt hår ner till öronen, sen började det bli extremt glest! Enda möjligheten att rädda något var ju då att klippa det kort och färga det mörkt. Så det gjorde jag...

Jockes första reaktion var; "Men du ser ju ut som hon... Den där Sally!!" (notis; Sally, bibliotekarien som alla skrattade så vansinnigt mycket åt) Det gjorde mig alldeles varm av glädje. Ända längst in, liksom...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Sömnlös

2011-11-23T04:12:00.001+01:00

Klockan slog precis fyra och jag är klarvaken. Har varit det i två timmar, så till slut kände jag att jag behövde rensa skallen på det som låg och gjorde mig förbannad och samla på mig lite ny info. Det hjälper inte....

Hatar att ligga och vara arg! Jag spänner nacke, axlar och rynkar pannan så mycket att det inte finns en chans att jag kan somna! Det är så frustrerande. Jag ligger och försöker förstå mig på hur vissa tänker och resonerar och hur jag än vänder och vrider på det förstår jag inte och finner ingen logik i det heller! Och det gör mig bara ännu mer förbannad!! För då är det inte lätt att resonera med folk! Jag får ta tag i detta imorgon, för jag måste ha detta löst. Frågan är bara om jag kan släppa det nu och somna om....

Emma ligger som en fiolsträng mellan mig och Jocke. Tyvärr fick jag fötterna... Hon måste ligga helt spänd mellan oss, vilket gör att man ligger med ständigt tryck över ryggen, antingen av små fötter eller av ett huvud! Sjukt irriterande! Jag vet inte hur många gånger jag vänt runt henne så att hon ligger normalt, men det spelar tydligen ingen roll... Hon vänder runt sig ändå.

Om jag får gissa somnar jag vid fem, vaknar förskräckt sv att klockan ringer 06.15, snoozar och somnar om direkt, vaknar förskräckt 9 minuter senare av att klockan ringer igen, inser att jag måste gå upp för att hinna, går upp och drar igång alla barnen och försöker hinna med allt trots att man är mer död än levande. Fy vad jag hatar det här med sömnlöshet!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Att glömma

2011-11-20T20:15:00.001+01:00

Att glömma nikotinplåstret är INTE att rekommendera. Jag har varit så arg idag att jag har svårt att beskriva det i ord. Det var när jag öppnade fönstret och vrålade till Jocke att han lika gärna kunde slå upp ett tält och bosätta sig i trädgården (med anledning av helgens evinnerliga löv-krattande!) som han tog ett modigt beslut. Han släppte krattan, gick raka vägen in, tog mig i sin famn och sa;
- Nu går du ut en stund. Ta en promenad.
Jag fick vackert kapitulera, jag hade inget att vara arg för egentligen, det bara kändes så. Alltså kunde jag inte argumentera för det och fick kapitulera. Jag var dessutom alldeles för upprörd för att stå och försöka hitta på anledningar till min plötsliga ilska.

Så har det varit hela dagen och det känns ta-mig-tusan som om alla retats lite extra i helgen. Joel har varit helt otrolig på att inte lyssna! Han tog världsrekord i det igår och idag slog han personbästa. Imponerande...
Emma har av någon anledning velat vara naken hela dagen. Resultatet blir hejdlös frustration och en himla massa kiss att torka upp! Jocke har som sagt krattat löv och jag kanske hatar det lite. För att han får gå därute i ensamhet med musik i lurarna och bara jobba på. Inga barn att jaga, inget kiss att torka upp. Det var nog därför jag brann av förut.

Just nu håller jag på att gå upp i atomer för iPhonen stavar själv. Det är så fantastiskt irriterande att jag nästan inte kan hantera det..... Adjö

- Posted using BlogPress from my iPhone

Att stå emot...

2011-11-18T22:40:00.002+01:00

Det är ett roligt skådespel som utspelar sig här på kvällarna. Jag har ju slutat äta efter kl 18 på kvällen och kämpar på med att stå emot både röksug och matsug. Men J å andra sidan...
- Jag är sugen på nånting... , säger han och vankar av och an. Jag känner ganska omgående att jag också skulle kunna tänka mig att ta mig en munsbit, men står emot. Han tar sig nåt att äta och jag står fortfarande emot. Sen kommer det igen;
- Jag är sugen på nånting, hjärtat...

Och så blir det ännu en vända till kylskåpet! Den här gången fick jag däremot bassning för att jag inte köpt hem nåt gott att äta! Men tanken är ju att vi inte ska äta så här på kvällarna, så då köper jag ju heller inte hem något... Men något vill han ha, så han ger sig inte förrän han fått i sig något. Själv står jag emot och står emot.. Men just hunger och sug efter mat är nåt jag inte har speciellt stora problem med om man jämför det med röksuget, så jag ligger allt kvar här i soffan! Skakar en del i vänsterbenet, men nåt roligt måste jag ju få ha?

- Posted using BlogPress from my iPhone

Morgonpasset i P3!

2011-11-18T09:18:00.004+01:00

Min fråga till Håkan Juholt kom med i Morgonpasset i P3 idag! Jag ställde en mycket aktuell, politisk fråga. Jag undrade om han blev trött i rösten på kvällarna och om han får träningsvärk i munnen eftersom han pratar så mycket på dagarna! Hahaha! Det var det jag undrade!

Han svarade att han dricker mycket te med honung i! Skönt att få svar på den oerhört viktiga frågan, känner jag! Annars hade jag ju gått undrande hela dagen, hela livet kanske? Nu kanske man kan tycka att jag borde ställt en mer relevant och politisk fråga när jag ändå hade chansen, men just då hade jag ingen annan fråga än den. Jag ska försöka utveckla min journalistiska ådra till nästa gång, jag lovar...

Men det var kul att komma med i alla fall! Det var sista frågan och förmodligen kommer den prägla hela hans dag, att jag så omtänksamt tänkte på hur han har det om kvällarna. Nej, nu får jag lägga ner min ego-tripp! Ha en bra dag!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Jag å min stora käft!

2011-11-17T19:40:00.001+01:00

Att jag aldrig kan bara vara svensk?? Blunda, titta åt ett annat håll och mind my own business! Idag när jag gick förbi Clas Ohlsson ser jag två stora backar med rea-prylar och ca sex personer som gräver och kikar. Plötsligt är det en av dem som säger; -Såna här är ju bra att ha!, och stoppar 100 brännbara cd-skivor innanför jackan!! Eftersom jag såg att han var känd missbrukare vågade jag faktiskt inte hejda honom själv. (nån form av vett har ändå växt fram, pappa!)

Så jag sticker snabbt in och haffar tag i första bästa personal och säger till. Tjejen är ca 23-25 år och sätter fart efter dem! Galna kvinna, tänkte jag. Men så sa jag ju heller inte att det var 95 kg pundare som stod där och snattade. Hon trodde säkert det var en ungdom. Hon sprang och jag gick vidare. Ett solklart fall, tänkte jag. Vi snackar max en minut från det att jag såg honom ta dem!

Jag gick vidare till Hemtex där jag i korridoren möter väktaren som haffat snattarens kompis, lika pundig han. Jag går fram och säger; det är kompisen!
Väktaren sätter ny fart för att få tag på kompisen som står och tittar på spektaklet en bit bort. Han följer med dem in och de går fram till mig inne på Hemtex!!
- Är det han?
- ja, det är han!, svarar jag.
- Ni får gärna leta..., säger snattaren med ett hånflin.
- Han har väl gömt det i papperskorgen utanför, säger jag.
- Aa, just det... , säger väktaren och skickar iväg Clas Ohlsson-tjejen för att rota i papperskorgar.
- Vad skulle jag få plats med här?, säger snattaren.
- Ja, det var ju tillräckligt för att få plats innanför din jacka! , säger jag.
Han spänner ögonen i mig och säger;
- Vi syns väl i rätten då, så får du vittna mot mig....

Jag höll officiellt på att skita ner mig vid det här laget. Gärna för mig, sa jag tyst inom mig. Väktaren tar med sig honom ut och jag blir kvar på Hemtex med samtligas blickar på mig.
"Vad har du gjort, klant??" , "Åh, vad redig du skulle vara nu då, peka ut gärningsman som om det vore mordutredning", "Åh, vad pinsamt! Sköt dig själv och skit i andra! I synnerhet pundare!" "Är du från Frankrike eller?"

Jag kan läsa tankar, speciellt om man lyser om dem med hela sitt sätt att titta på mig. De kunde lika gärna använt neonskyltar. Inom loppet av två sekunder började alla shoppa som vanligt igen. Jag kände mig både dum, skakig och skitnödig, så jag går därifrån. Utanför står han... Blänger på mig och ser förbannad ut.

Var fasen är väktaren?? Kan han följa mig till bilen, tro? Hem? Vakta mitt hus i tre månader? Helt ärligt var jag skraj... Jag hade inget att vara rädd för innan jag fick barn, men nu... Livrädd.

Uppe på parkeringen träffar jag på väktaren. Han ser besvärad ut. - Behövde ni mig nåt mer eller?, säger osvenska dumma jag.
- Näpp. Han fick gå.
Underförstått; "förvänta dig inte nån jefla bragdmedalj, idiot!"
- Jaha.., säger jag och väktaren går. Han var mest irriterad över att ha behövt röra på döfläsket i onödan.

Och jag ska hädanefter hålla mig ifrån city ett tag...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Advent!

2011-11-17T12:09:00.001+01:00

Insåg precis att det är första advent redan nästa vecka!! Jippie! Då får man väl ta ner pyntet och börja pynta, va? Jo, så måste det vara. Måste ju kolla så vi har gardiner och alla tillbehör så det blir bra... Har lämnat panelgardiner och hamnat i gardinkappa-träsket! Det passar oss bättre eftersom vi har litet hus med mycket möbler, då hänger inte panelgardiner och längder särskilt snyggt när de måste puttas in bakom en säng eller hylla...

Idag är det bara jag och mina små hemma, så då kanske man ska passa på att kolla läget? Har ju en go vindstrappa att gå i nu, så det blev lite enklare att hämta ner det! Misstänker att jag behöver köpa till lite gardiner och då måste jag ju ha en vecka på mig att göra detta.

Blir mer och mer sugen på att sy och fixa själv... Det enda som saknas då är ju en symaskin. Tänk vad jag hade kunnat åstadkomma med en sån!! Fast det säger jag om allt... Oj, vad mycket jag skulle baka om jag bara hade en assistent! Oj, vad mycket jag skulle spela om jag bara hade ett piano! Det har inte riktigt blivit så... Drömmen om mer tid slutar aldrig...

Det står högst på min önskelista!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Äntligen!!

2011-11-16T19:54:00.001+01:00

Nu är grabbarna hemma! Som jag längtat!! Mys-pys hela kvällen! Och imorgon är det bara jag och mina små änglar då både Jocke och Liam är bortresta. Kanske passa på att baka lite då? Joel blev så himla glad för rummet, så det var en fröjd att se honom!
- Det blev ju jättebra, Mamma!!, utbrast han när han såg hur jag möblerat. Gött, jag är nöjd om han är nöjd!

Idag har tankarna kring rökningen varit av lite annan karaktär, helt förväntat så klart! Jag började mer och mer ifrågasätta varför jag ens tänkt tanken på att sluta. Vad var meningen? Alla argument som jag vet kändes löjliga, jag vill ju röka. Varför utsätter jag mig för denna pinan? Varför utsätter jag mig för en svettig kamp varje dag att stå emot? Det är ju så lätt ordnat, bara en liten liten cigg... Om jag bara rökte de goaste ciggen, visst skulle det funka då? Sen kommer den rationella Magdalena på besök i hjärnan; - Men du vet ju att det inte går! Du röker ju alltid 10 cigg mer än de där allra goaste!

Just det... Jag vet ju vad som är rätt och fel här. Jag vät.... Men det är så förbaskat svårt ibland. Det som är skönt är att det bara är stundtals som det blir såhär, 75% av dagen funkar alldeles utmärkt.

Igår slog jag dessutom dagsrekord på jobbet! Var bara tvungen att skryta om det för oj, vad bra det gick igår!! =)

- Posted using BlogPress from my iPhone

Tar mig friheten...

2011-11-15T10:19:00.001+01:00

...att blogga mellan kundbesöken! Är i Tanum och kör idag och har en stund över innan nästa kundmöte. Vanligtvis brukar jag slå ihjäl tiden med både en och två cigg, men jag tänker börja med andra vanor istället som inte innefattar mat! Att knappa på iphonen får bli en av de nya vanorna...

Idag kände jag att det var mycket lättare att andas! Jag har hostat upp det mesta av allt som ska ut och nu känns det inte liks tungandat! Dags att sätta igång med konditionsträning snart! Jag och Emma somnade tidigt igår och hon sov i sin säng till 4-tiden. Då drömde hon nog en mardröm, för hon var jätteledsen och kom med TVÅ gosedjur istället för ett! Jag hade inte hjärta att låta henne gå tillbaka till sin säng, så hon fick sova på Jockes sida. Vaknade tidigt och kramades och pratade en stund innan vi bestämde oss för att gå upp. Inget stress, hade jag bestämt mig för. Jag har en sjukt lång dag framför mig, så jag ville verkligen starta den bra!

Vi hann med allt vi skulle göra och kom iväg i god tid till dagis. Vi var väldigt lugna och harmoniska båda två! Hon är så rolig, lilla Emma! Idag stod vi på toaletten och borstade tänderna när hon plötsligt började trycka på spolknappen. -Gör inte så, sa jag.
-Det var inte jag, det var Pippin! , sa hon! -Titta, mamma! Pippin gör det!
Och så tog hon Pippins vinge och tryckte på spolknappen! Jag skrattade tills jag grät och fick sminka om mig!!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Prövningar...

2011-11-14T19:19:00.001+01:00

Idag var min första dag på jobbet som rökfri. Det var lite annorlunda eftersom jag lagt till med ett helt annat vanebeteende på jobbet. Jag har bokstavligen talat kämpat mig igenom den här dagen och jag antar att kampen aldrig slutar... Däremot blev jag mer produktiv även här, så jag fick mycket gjort! Men många gånger fann jag mig själv helt hysterisk...

Jag sjunger mycket nu, dels för att sysselsätta mig, men också för att sporra mig till att förbli rökfri. Rösten är helt annorlunda och mycket bättre när jag inte röker. Igår satt jag t o m vid pianot (som jag använder oförskämt lite för att få öga nåt!) och spelade och sjöng! Jag kan än! Det var en härlig känsla!

Idag är det bara jag och Emma hemma. J är och jobbar och kommer inte hem inatt. Enda positiva med det är att jag kan med gott samvete lägga mig när jag vill! Eftersom det inte blev mycket sömn inatt misstänker jag att jag kommer däcka strax efter Emma... Hemmet är redan städat i varje mm, tvätten tvättad, tumlad och vikt, så det finns inte så mycket för mig att pyssla med hör hemma! Jag skulle i och för sig kunna kolla om man kan sortera ut alla kryddor från varann om man häller ut tio olika sorter i en hög? Vore inte det nåt?

Godnatt på er!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Dag 3

2011-11-13T20:52:00.001+01:00

Låter detta bli en historia att följa... Jag känner att jag behöver det. Det blir som terapi att få skriva av sig och berätta om tankar och känslor. Tredje dagen utan cigg idag! Det har gått över förväntan! Jag har känt röksug ca fem gånger idag och mest har det handlat om vanesituationer, dvs ställen och tillfällen då jag vanligtvis röker. Jag har inte behövt ta den vedervärdiga, men effektiva, sprayen ännu, vilket är skönt. Plåster har räckt och jag känner en inre styrka i att låta bli att ta sprayen istället. Jag förstår att det handlar lika mycket om vanor som det handlar om nikotinberoende.

Det mest intressanta med min rökning är att jag var tvungen att ha en Läkerol Cassis i munnen samtidigt som jag rökte. Hade jag inga läkerol, blev det heller ingen cigg! Knepigt, men sant! Ibland kunde det funka med geléhallon, men eftersom jag inte äter godis blev jag nästan äcklad av det.

Så det var ett medberoende, kan man säga. Jag var lika beroende av läkerolen som av ciggen och mig veterligen är inte läkerolen beroendeframkallande! Nu låter detta som om det här en jättestor grej, att jag försöker bli nykter alkoholist eller så. Jag vill absolut inte underminera den sortens beroende eller arbete att bli nykter med att skriva om mitt nikotinberoende och förväntade rökstopp. Men för mig är detta viktigt, för mig är detta jättestort.

Ville bara säga det!

- Posted using BlogPress from my iPhone

48 timmar

2011-11-12T21:08:00.003+01:00

Så lång tid har det gått sen min senaste cigg. Egentligen är det farligt att skriva ut sånt både här på bloggen och på fb, man vet ju inte om man klarar det! Men samtidigt är det lite av en sporre för mig, då man faktiskt gått ut med att man har slutat. Mycket pinsamt att misslyckas då ju! Många är nog förvånade att jag ens hade börjat efter Emma, men så har det varit varje gång. 1,5 år kring varje graviditet och barn har jag lyckats hålla upp, men sen kommer den där festen som man vill testa en liten fest-cigg och sen var det kört... Så förbaskat typiskt! En vän till mig sa något väldigt sant; man är en nykter rökare! Det är alltid risk för återfall och det gäller helt enkelt att hålla sig ifrån att ens prova.

En viktig sak är att ingen i min omgivning röker och det hjälper mig att inte tänka på det och bli påmind. Sen blir man ruskigt produktiv när man försöker sluta röka! På 48 timmar har jag möblerat om halva huset på egen hand, städat i två garderober, tvättat allt som tvättas kan, vika allt som vikas kan, städa allt som städas kan och namnat fyra barns samtliga kläder med en penna.... Ni fattar ju att det är hundratals kläder, om det ens stoppar där. Det har varit extremt rent i hela huset och nu ikväll fick jag för mig att dammsuga varje millimeter av sofforna och tvätta klädseln.

J har satt upp en vindstrappa med sin pappa idag och de har slitit som djur! Äntligen kan man gå in från hallen istället för att gå ut och upp för en stege... Wihoo!! Istället för att sitta uppe och kolla på TV får det nog bli tidig sänggång och TV-tittande därifrån. Kanske massera J, så han orkar jobba på imorgon?

Har brutit min regel idag... För att gå ner i vikt har jag egentligen inte ändrat så mycket i mitt vardagliga liv, förutom att det blivit mer stress och att jag glömt bort vissa måltider för att jag inte känner så mycket hunger, så är nog den största delen att jag slutat äta på kvällen! Inte en sak efter kl 18! Jag och J hade en favorit; varma mackor med ost och skinka sent på kvällen... Det har jag dragit in på helt och hållet! Det handlar om att stoppa impulser, samma som med rökning. Ignorera hungern och tänka på att äta på rätt tider istället. Hade varit så roligt att komma ner de få kilon som är kvar och behålla den nivån! Att ha fött tre barn och nå sin målvikt är en avlägsen dröm, men nu känns den väldigt nära faktiskt! Godnatt, gott folk!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Älska sömn!!

2011-11-12T09:24:00.001+01:00

Får vi en like på det?! #2011-skadad

Igår bytte vi sovrum med Joel och Emma. De fick vårt stora härliga sovrum och vi fick deras mini sovrum på 2,50x2,71 cm. Ett litet ryck jag fick igår slutade med att jag bytte sovrum som en överraskning till J. Vi sover ju bara i vårt rum och det kändes onödigt att sitta och trycka på all den ytan när de små trängdes i sitt rum. Det blev jättebra!! Vår säng är den enda som fick plats därinne, men det gör ingenting! Emma och Joel fick ett härligt barnrum med plats för alla sina leksaker!

Vi sov första natten inatt och jag sov som en prinsessa! Vaknade jättepigg och började pladdra om en dröm jag haft under natten till en mindre pigg Jocke, som till slut la hela överarmen på min mun för att jag skulle vara tyst... Men att sova en hel natt är som att vinna högsta vinsten i ett lotteri! Jag blir så glad när jag vaknar!

En annan sak som gjorde mig glad var när jag stegade upp på vågen och upptäckte att jag gått ner tre kg på en vecka!! Hard work pays off! Och nu låter det som om jag arbetat hårt med att just göra detta, men det är snarare så att hårt arbete på jobbet och lite stress gör tydligen gör så med mig. Nu är det bara att fortsätta på denna linje och gå ner de där tre kg till som är målet! Om jag nu tänker på vad jag äter (jag äter fortfarande som en häst) och tränar lite, så ser jag att det är möjligt! Det har trots allt blivit fyra ute-luncher den här veckan... Det känns ju onödigt!

Idag blir det till att sätta upp en vindstrappa!!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Snart helg...

2011-11-10T20:26:00.001+01:00

Har varit en stressig vecka på jobbet så jag känner mig helt utpumpad. Det är en stor del av mitt liv som jag måste ändra på för att orka med och jag vet att det måste göras; träning! När jag tränade tre gånger i veckan hade jag jättemycket energi och orkade mycket mer, så det är väl bara att ta tag i den biten. Jag vet bara inte hur jag ska få tid till det! Får väl sätta mig ner och gå igenom detta lite...

I helgen är det barnledigt och vi ska installera vindstrappan. Det kommer bli jobbigt, men nödvändigt. Det kommer bli skönt när man kan komma upp på vinden inifrån! Snart dags att ta ner adventsgrejerna, så det är nödvändigt.

Funderar på att köpa sängar/bäddar till katterna också... Jag funderar bara på om de kommer använda dem eller om de kommer ligga på sina vanliga ställen. Någon som har erfarenhet av det? Känns onödigt att köpa det om det inte används... Bäst jag sover på saken...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Mys...

2011-11-08T17:18:00.001+01:00

Tisdag kväll... Då är det mys som gäller innan grabbarna ska till pappa. Det är lite extra härligt nu när det är så mörkt ute och man kan tända en brasa för att få upp mysfaktorn!

Imorgon har jag en överraskning inplanerad till J... Han är inte så förtjust i överraskningar, så han tycker inte detta är lika roligt! Haha! Men det är så synd att spoila överraskningen så jag ska allt hålla på den i alla fall! Han får stå ut med det, annars är det ju inget roligt.

Har drömt om människor jag inte vill drömma om inatt och det är så otäckt. Man vill inte ha minnesbilder av drömmen, men likt förbaskat är de där... Usch... Önskar man kunde välja drömmar ibland...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Här och där

2011-11-07T19:29:00.001+01:00

Att vara helt slut när man kommer hem är inte bra. Inte på barnvecka i alla fall... Alla är uppspelta efter skola och dagis, alla hungriga och en är speciellt extra grinig av oklar anledning. Eller jo, anledningen kan vara att luften strömmar förbi henne, att någon tittar på henne, att golvet är hårt under henne... Ni fattar; absolut ingenting, alltså!!

"Määäähääää!" piper hon så att det skär genom märg och ben. "Napppppeeeeennnn!!" Och här försöker vi verkligen vara stenhårda, men ni skulle höra denna trestämmiga stämma som hest fräser ur sig gnäll. Nappen når munnen och sen är det helt tyst.

Nu under Bollibompa försöker grabbarna verkligen att intresserat se på TV:n, men Emma klättrar och springer över hela huset! Upp och ner, ner och upp, höger, vänster, under, över... Hon blir aldrig trött!

Nu är det dags att ge mina små en rejäl dusch! Sen är det raka vägen i säng!!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Kort som säger allt....

2011-11-06T22:18:00.003+01:00

Jag har så många fina kort som jag vill skriva ut och sätta upp! Hittade massor bland mina mobiluppladdningar på facebook, faktiskt. Så nu har jag skrivit ut dem, nu är det bara att försöka övertala Herr Torgé att sätta upp dem nånstans också... Det är svårare än man kan tro. När det kommer till inredning har han en hel del bestämda åsikter, men jag tror det är dags att återta lite bestämdhet själv! Jag vill ha upp de här korten, så så var det med det! Jag tycker om att ha kort att titta på lite här och var i hemmet. I sovrummet har jag jättefina kort på både oss och barnen. De får mig att ta en funderare både en och två gånger varje dag och uppskatta det jag har. En bild säger verkligen mer än tusen ord...

Har suttit med jobb-grejer nu ikväll... Smart att inte göra det direkt på fredagen... Men det hanns faktiskt inte med, så lotten föll på söndag kväll istället. Blir kust-resa imorgon och det känns bra! Har faktiskt inte varit så mycket på kusten på hösten, så det blir en ny upplevelse. Funderar på att skaffa mig ett riktigt bra headset och lyssna på ljudbok i bilen, för det tror jag hade varit skönt för huvudet.

J ligger och ser på någon dålig zombie-serie... Jag bara hör äckliga ljud och ser i periferin att det är vidrigt. "Titta inte nu..." säger han och jag blir alldeles för nyfiken för att låta bli. Inte alltid skit-smart! Varför gör man så vidriga filmer och serier? Vem mår bra av det? Vem tycker att det är roligt att se på? Jag må vara extremt harig, men det där är faktiskt bara läbbigt... Jag drömmer mardrömmar direkt, har skitsvårt för sånt.

Vill avsluta med att säga att här på bloggen hamnar en tiondel av det som händer i vårt liv just nu... Känner att jag blir mer och mer restriktiv med vad som ska skrivas och till slut blev det såhär. Jag skriver mindre och mindre om nära och kära och istället delar jag med mig av en liten del. T o m en mättnad på facebook börjar sprida sig, det trodde jag aldrig! Ibland har jag stått där med tom status-rad och tänkt; "vad tusan ska jag skriva??" eller "Äh, det där är ju faktiskt helt ointressant!" Och så har det ändå blivit en helt ointressant status. Och faktum är att i takt med att jag dragit ner på både fb och bloggen, så har jag pratat mer i telefon med mina vänner och det är jätteskönt! Senast idag hade jag ett sånt där långt samtal om sånt man pratade o förr. Before fb... innan man skrev ut allt på fb var ju faktiskt vissa saker fortfarande lite hemliga. Som detta, exempelvis. Det hade hon varken hört eller kunnat föreställa sig. Det blev ett trevligt samtal mellan två utvalda personer, inte 276 vänner (eller vad jag nu har på fb...). Så fram med telefonen och fikabrödet! Här ska vi träffas mer och prata i telefon mer!

Släkten är värst...eller?

2011-11-05T19:52:00.001+01:00

Igår var vi på släktkalas för min fasters man Stefan som fyllde 50 år! Vi har en stor släkt på pappas sida och träffas inte alltför ofta, men vi försöker ändå ha lite släktkalas med jämna mellanrum, ca 3-5 år. Förr i tiden firade vi faktiskt några jular ihop, alla 40 cirkus. Jag har så fina minnen från den tiden.... I fredags när vi kom till Skärhamn hade många redan anlänt och jag uppmärksammade att färgen svart tydligen var ett genomgående tema för kalaset! Inte medvetet, troligtvis, men det märktes att det var ett höstkalas...

Det andra som slog mig var att mina kusiner (ja, de små pojkarna som jag passade när jag var 12-13 år) hade vuxit upp och var stora. Nu låter det ju som om jag inte träffar dem på årtionden, men riktigt så illa är det inte. Senast var väl förra sommaren.... Även då slogs jag över hur barn kan växa upp fort och nästan till oigenkännlighet. När man har så stor släkt som vi har är det inte lätt att hålla reda på alla namn, åldrar och ansikten. Det var lättare när de var små, för då var man själv mindre och höll sig i den gruppen av släkten. Då var det snarare alla farbröder och fastrar och respektive som var förvirrande....

Men hur förvirrad jag än stod där och tittade ut över släkten, så slogs jag ändå av en så fin känsla! Jag kände en enorm stolthet över min släkt! Det är fina människor! Vänliga människor! Det märks att de uppfostrats av två mycket älskvärda personer; farmor Inga-Lill och farfar Helge! De finns tyvärr inte i livet, och inte heller min oerhört fantastiska faster Ingela, men deras avtryck har dröjt sig kvar. Det är så underbara människor, alltihopa! Och humorn... När syskonen Rydberg (den äldre generationen) hamnar tillsammans och får snick-snacka lite så tjuter det i hela salen av höga falsett-skratt som bara mina farbröder och farsan kan åstadkomma! När jag ser och hör dem känner jag mig trygg. Jag känner mig väldigt hemma...

Och för att inte tala om alla mina fina kusiner som är så fantastiska! Nu har ju även en ny generation med barnbarnsbarn kommit och där står ju jag för en stor del av antalet... Jag ska nog sätta mig ner och gå igenom hur många det faktiskt är... vore intressant att kolla efter....

Ja, jag är välsignad med en fanstastisk släkt och familj! Älskar er alla!

Liams gåta

2011-11-04T16:40:00.001+01:00

I bilen;

Liam - Jag har en gåta för er!
Vi - Kör!
Liam - Den har fyra kanter...
Vi - hus? Låda?
Liam - näee... Vill ni ha ledtråd?
Vi - Ja tack!
Liam - Den har spetsiga kanter!
Vi - Hus?
Liam - Nära... Men näpp!
Vi - Mer ledtrådar!
Liam - Den är grön och röd. På sidorna, alltså!
Vi - Åkej.... *tystnad*
Liam - Ska jag säga??
Vi - Jaa... Gör det! Vi kan inte!
Liam - en fyrkant!!
Vi brister ut i skratt! - En fyrkant??
Liam - Ja, min fyrkant hade varit det!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Blöjfri Emma och utslagen mamma!

2011-11-03T19:30:00.001+01:00

Jag tror bestämt Emma håller på att göra sig själv blöjfri! Mitt engagemang för det där har varit noll, så min kavata tös tog saken i egna händer. "Tänker inte nån pott-träna mig får jag väl göra det själv!" Sagt och gjort! Nu går hon på toa och pottan flera gånger per dag och jag minns inte ens när jag bytte bajsblöja senast... Det var väl dags att be dagis fortsätta den röda tråden och tydligen hade det gått jättebra! Duktig tjej!

Ska nog snart gå och lägga mig, förresten... Är helt slut! Lång arbetsdag långt bort i Tidaholm, Falköping och Mullsjö idag. Har en svacka just nu där all energi och väldigt mycket glädje har runnit ur mig. Tror det har lite med höstmörkret att göra... Sen är det stressigt på jobbet, jag har ont i ryggen och på nästa trappsteg ligger ett utbygge och väntar på att köras igång. *suck* Jag hoppas jag finner mer energi och slutar vara så gråtmild och lättirriterad snart... Mycket har med fysiken att göra och jag vet art jag borde träna mer. Har alltid mått bättre under fe perioderna i mitt liv med mycket träning.

Idag är grabbarna hos mormor och morfar för lite höstlovs-mys! Tomt här hemma... Jag träffade dem bara som kortast igår och imorse, så mammahjärtat skriker efter lite kramar och pussar! Längtar ihjäl mig efter jul också! Tycker det är sååå roligt att ge julklappar!! Hoppas de kommer bli glada!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Att inte alltid vara på topp

2011-11-01T20:56:00.002+01:00

Nej, det är verkligen inte alltid jag är på topp. Idag har varit en extremt dålig dag... Jag ser Mount Everest framför mig när jag på sin höjd borde se Kapelle-backen. (en lagom lång och brant backe i Uddevalla) Så brukar inte jag se saker och ting. Jag brukar se det från den ljusa sidan och kunna tänka positivt, men idag har jag inte kunnat komma ur min ondskefulla spiral av negativt tänkande. Sjukt jobbigt!

Jag har verkligen försökt, men halkar tillbaka hela tiden. Det blev lite bättre när J kom hem i och för sig... Jag hade nog drömt om honom när jag och Emma sov middag, för jag fick sån go känsla i magen! Sådär som jag brukar få när jag drömt nåt trevligt och roligt om någon! Härligt! Att känna de där fjärilarna i magen är så lovely, jag är verkligen lyckligt lottad!

Jag försökte göra något konstruktivt istället för att må dåligt, så jag bakade två sorters bröd ikväll! Det blev ett vanligt vitt bröd i långpanna och ett mörkare bröd med rågsikt, hemmagjord vinbärsgelé och yoghurt! Jag hade mina tvivel om det mörka brödet eftersom det mesta var hitte-på... Jag tog ett basrecept och slängde i lite av vad jag kände för! Kul och lyckat! Men nästa gång snålar jag nog inte med sötman, för det kunde jag gott dra på lite med! Fast det är en skön kontrast till de jätte-jätte-söta Mormorslimporna jag brukar baka! Nu har vi lite att välja på i frysen i några veckor!

Imorgon blir det jobb för min del, vilket inte var planerat från början. Jag skulle minsann ha höstlov med barnen! Men så blev det icke och jag måste tyvärr lämna Skrållan på dagis imorgon och hämta grabbarna senare än planerat... =( Inte kul alls.... *kapellebacken kapellebacken kapellebacken* Ska dra mantrat; "acceptera det du inte kan förändra" ikväll. Det behöver jag...

- Posted using BlogPress from my iPad

Vintertid

2011-10-31T19:32:00.001+01:00

Det är inte lätt när det går över till vintertid... Själv sover jag ingenting på nätterna och dagarna är helt förvridna. Det kommer ta ett tag att få ordning på det här, känner jag. Emma har det nästan ännu värre eftersom hon har så svårt att ändra den biologiska klockan. Ikväll märkte vi att hon var jättetrött redan vid sex (alltså hennes normala läggtid sju) men vi lyckades hålla henne sysselsatt en hel timma till och nu ligger hon äntligen och sover...

Själv är jag vansinnigt trött och har ont i ryggen igen. Allt slarv pays of, så att säga. Jag har en liten svacka just nu, både mentalt och kroppsligt. Jag tillåter mig själv att slarva allt för mycket mot bättre vetande och det är inte bra. Det som däremot är bra är att det finns lite motivation kvar i mig som bara måste komma fram lite bättre! Jag undrar så vad det ska ta för att komma fram! Som det är nu sitter det långt inne, tyvärr.

Vi hade en mysig helg i Göteborg i alla fall. Man skulle nog säga att det var en riktig oturshelg egentligen, men jag var så förälskad och lyrisk att det bekom mig inte! Jag brydde mig inte, jag var hög på kärleken, jag! Det var väldigt häftigt på ett sätt, att vara så uppe i känslor att inget annat kändes viktigt eller nedslående. Det ska jag vara med om fler gånger, så är det bara! <3

- Posted using BlogPress from my iPhone

Lite bilder!

2011-10-28T23:35:00.001+02:00

Var tvungen att göra ett collage på de knäppa katterna!

Elvis hittade jag i handfatet idag! Han hade lagt sig så fint där!

Elsa planade ut på deras kattfilt framför brasan häromkvällen! Så söt!!

Och Ester... Ja hon sitter på sin stol och är på vaktpass.

- Posted using BlogPress from my iPhone

I brist på barn...

2011-10-28T23:26:00.001+02:00

...får man mysa med annat, t ex katter! Ikväll har vi lekt och myst med våra tre små nyinflyttade vänner! De är så härliga! Har aldrig varit ett fan av katter, men de här tre har man verkligen fäst sig vid. Och nu när man lär känna dem så upptäcker man deras små personligheter!

Elsa vill helst vara inne och har sitt favoritställe i fönstret. Därifrån har hon koll på hela hemmet och gatan samtidigt. Där kan hon ligga och titta balanserandes på fönsterbrädan! Hon älskar att gosa och kryper mer än gärna upp i famnen för att få lite kärlek!

Elvis är den långhåriga, gamla drufsen med det lekfulla humöret! Det är han som först nappar på att leka när man drar fram en leksak, trots sin ålder. Hans plats är på en köksstol under bordet. Det är därför man sällan upptäcker honom förrän man drar ut en stol och en liten hårboll tittar fram. Liten och liten, förresten... Han är gamlingen av de tre och tung att bära, har jag märkt. Upptäckte också att han tyckte det var skönt att duscha! Jag som trodde katter hatade vatten!

Ester är minstingen med sämst självförtroende. Henne får man arbeta mycket med för att hon ska känna sig trygg. Hon har blivit hundra gånger tryggare än hon var från början, men fortfarande är hon väldigt osäker och tittar sig oroligt omkring då fort någon rör sig. Hon har en pojkvän-katt i grannhuset och de kan vara ute på sena dejter hela nätterna! Hon är den som helst vill vara ute, men hon har så smått börjat vänja sig vid att vilja vara i famnen och gosa! Hennes favoritplats är på den vänstra höga stolen i hallen.

Och nu har jag ägnat ett helt blogginlägg åt katter. Det trodde jag aldrig! Haha! Men de är härliga i alla fall och det verkar som om det går hyfsat bra med Jockes allergi! Skönt!

Godnatt!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Längtar till helg...

2011-10-27T22:26:00.001+02:00

Torsdag. Världens längsta torsdag... Längtar så mycket till imorgon! Fredag, helg och bara ledighet. Något annat att se fram emot är Hem & Villa-mässan som vi ska besöka på lördag tätt följd av middag och hotellvistelse! Ska bli fantastiskt skönt att bara få komma hemifrån lite. Och mässa är ju alltid kul att gå på! Minns när jag var liten och fick följa med på båtmässan med mamma och pappa. Man fick gå in i alla båtar, testa alla events och ta hur mycket gratisgrejer man ville! =) Vi får väl se vad det är för utställare och vad de har att erbjuda!

Kom hem till dukat bord idag, förresten! Jocke lagade mat när jag och Emma kom hem! Så skönt! Som gengäld städade jag huse, fast tanken nog var att jag skulle ta det lugnt och inte behöva göra någonting... Söt han är, den där karl'n! Och god mat var det också! Han hade t o m köpt en kokbok där vi ska testa lite nya recept till jul. Spännande! Nu är det nog dags för sängen, känns det som... Natti natti!

- Posted using BlogPress from my iPad

Emma, lilla...

2011-10-25T17:09:00.001+02:00

Emma skulle ut... Till varje pris! Hon är påhittig, min lilla tjej! Är det låst, drar man ju helt enkelt en stol till dörren så man når bättre!

Spår; nalle och stövel. när jag väl kom fram drog hon som en liten blixt och låtsades dom ingenting! Haha! Mej lurar hon inte!

Har precis satt mig ner efter en helt sjukt stressig dag! Hämtade pojkarna i stress, hämtade småbarnen i stress, hem och få in alla barnen i huset i stress (det är inte alltid så lätt som man kan tro!) och sen ge ett gossebarn mat medan jag satte en annan gosse på att dammsuga hallen (barnen drog in två ton jord och sand) och själv lagade jag ugnspannkaka. Sjukt stressigt! Men nu ska det bli njutning för hela kvällen!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Mätt

2011-10-24T22:42:00.001+02:00

Har just ätit mycket mer än vad som är tillåtet kl 22 en måndag kväll... Fy tusan. Det får bli diet några dagar nu eftersom vi ska svulla i hotellfrukost och restaurang-mat till helgen! Ska bli väldigt skönt att få komma bort några dagar och bara vara tillsammans. Det behöver vi i höstmörkret!

Imorgon är det sista kvällen med grabbarna och det känns redan vemodigt... Kan inte fatta att veckorna går så fort! Vill bara stanna tiden och vara lite längre varje dag med dem... Imorgon ska vi njuta av den lilla tiden vi har, så kanske det känns lite bättre!

Någon gång under veckan ska jag göra en italiensk buffé till oss. Svårigheten blir att göra tillräckligt lite av varje rätt så att man orkar äta lite av varje, men slipper få massa mat över. Recepten får definitivt delas i två på allt. Vi får väl se hur detta går...

Nu är det dags att gå och lägga sig. Om två timmar kommer Emma med sin nalle och napp och vill sova bredvid mig och om fyra timmar kommer Joel och har drömt mardrömmar och vill sova skavfötters i sängen... Tanken är att detta ska sluta, men då måste jag ha lite mer energi än jag har nu... Har sjukt stressigt i livet just nu, så all energi läggs på det och såna här saker hamnar tyvärr på hyllan just for now... Natti night, people...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Det här med ex....

2011-10-20T20:28:00.001+02:00

...har jag funderat på idag! I sina dagar av vilsenhet och kärleks-törstande har man ändå kysst en och annan pojke! Men när jag satt ner och funderade på mina ex då var det faktiskt en salig mängd som jag är vän med även idag, trots att det är över tio år sedan man var ihop! Många bra, snälla och goa ex har jag och så några få röthuvuden. Men de har jag ju heller ingen kontakt med idag, så det är ju inget som stör mig.

Idag var jag glad att jag är vän med många ex, särskilt på fejsboken, för det blir ju så mycket lättare att få kontakt då om man inte har mobilnumret kvar. Vi har haft lite problem med avloppen här hemma och jag och J stod länge och väl kämpandes med att få bukt med det. Vi insåg att det inte gick mer och när vi båda förstod att vi behövde hjälp var det till ett ex telefonsamtalet gick. Mitt ex, the plummer! Jag är glad att man är såpass goda vänner att man faktiskt kan ringa i nästan ur och skur och ändå kunna prata med varandra.

Så visst är det en del av det förflutna, men människor förändras och relationer ändras med tiden. Det är skönt tycker jag! Att man kan finna nya relationsband till människor efter ett tag när tiden fått passera förbi med vishet, insikt och nya relationer som får andra betydelser. Flummigt det blev nu då. Jag är glad att jag är vän med många av mina ex, helt enkelt! Det var det jag ville säga!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Onsdagar gillar vi!

2011-10-19T23:00:00.001+02:00

Åtminstone varannan vecka! Idag var det dags att få med sig älskade busungarna hem!! Som vi längtat! <3 Det är alltid en liten nyförälskelse över den här dagen, ungefär som när man fick upp dem på magen den där allra första gången. Varm, liten och helt försvarslös. Törstande efter en varm famn... Vi kramas mycket på onsdagar och många "I love you-s". Emil kan bli väldigt känslosam för en stund och bara betrakta mig nån minut för att sen utbrista i ett; "Åh, jag älskar dig så mycket, mamma!" Jag har nog världens bästa ungar!!

Vid middagen fick de berätta om vad de hade gjort i veckan. Alltid lika roligt att höra dem berätta om allt! Vissa historier mer detaljerade än andra! Emil vill gärna ta allt i fullkomligt rätt ordning också, vilket kan bli långdraget när han glömmer vilken ordning saker hände... Och Joel drar gärna nån vals! Det behöver ju inte vara sanning alltid, bara man haft roligt, tycker han! =)

Såg på Grey's nu ikväll, förresten. Bra avsnitt, men vad det stör mig att Meredith och Derek inte får ordning på sig! De har blivit som vilket par som helst nu, bråkande, tjafsande, förtroende-issues, avståndstagande, tigande. De ska ju vara dream-couple! De ska ju vara paret alla strävar efter att få vara! Förhållandet alla drömmer om att ha. Det är enormt irriterande och frustrerande att se dem så verkliga. Jag vill inte ha verklighet när jag ser på TV. Jag vill ha fiction-verklighet. En verklighet som mycket väl skulle kunna existera, men som ändå knappt finns. Som Desperate Housewives. Det är nästan verklighet, men ändå inte. Och det retar mig också att Tom och vad-hon-med-alla-barnen-heter (Lynette va?) också gått isär! Gärna de andra, men inte de! Så med klump i halsen över att Derek håller Meredith på avstånd går jag nu till sängs och drömmer om nåt mer romantiskt. Som Pretty Woman! Nu snackar vi!! Good night, people!

- Posted using BlogPress from my iPhone

New look is DONE!

2011-10-18T20:59:00.003+02:00

Det smattrar ur kaminen och en av katterna ligger framför den och myser i värmen. J är ute i boden och rensar, slänger och städar. Det höstiga regnet slår mot rutan och påminner oss om att det är dags att ta hand om trädgården inför vintern. Mitten av oktober har redan passerat och nu närmar sig november med stora steg... Förra året kom den första snön i slutet av oktober och låg ända fram till våren. Bara tanken känns rejält overklig och avlägsen. Inte ska man väl behöva dra på sig vinterstövlarna om bara två veckor? På ett sätt; inte mig emot... jag har både nya vinterjackor och stövlar att dra på mig utan att frysa! Men samtidigt.... det är så lite för tidigt...

Bloggen har fått sig en rejäl makeover. En psykadelisk bakgrund får reta gallfeber på er ett tag, vi får väl se hur länge jag själv står ut. Jag har gjort om lite och bytt ut lite bilder, så får vi se hur länge jag vill ha det så här. Jag tröttnar ju fort, som bekant....

Imorgon är det äntligen dags att få hem barnen!! Pratade precis med dem i telefon! Åh, vad jag längtar! De är så fantastiskt roliga att prata med. Nu när de börjar bli större är det ju helt andra konversationer man har med dem. Man kan skoja med dem på ett annat sätt och de har så mycket att berätta från sina liv. Kompisar, känslor, skolan, dagisfröknar (ja, men jag vet att det heter förskolepedagoger, men ORKA SKRIVA DET.... ännu mindre säga det...) och mycket annat som försiggår i deras små huvuden. Imorgon ska jag få pussa på deras galna små huvuden och kramas tills vi går sönder! Underbart! Det ryktas om att vi ska till Vattenpalatset till helgen, till barnens stora glädje. Det ska faktiskt bli jättekul! Jag minns hur Emma älskade att bada sist vi var där för några månader sedan, hoppas det inte har gått över! Nu har ju Emil gått ännu en termin i simskola också, så nu kanske han känner sig lite tryggare i sin simning, så det ska bli kul att se honom använda det i verkliga livet.

För övrigt sitter jag här och njuter av att knapprandet på datorn från fingrarna dämpar röksuget lite. Men bara lite. Jag försöker verkligen, men det är dödens dödssvårt. Men det är också dödens dödsfarligt att röka.... Att kämpa mot det här förbannade röksuget känns sådär lockande... Hemma är det någorlunda OK, men det finns tillfällen då det är helt omöjligt att låta bli.

Nej, nu är det dags att försöka få in den där karln från boden så vi hinner säga hej till varandra innan det är dags att sluta ögonen för den här dagen!

Snart dags för ny look

2011-10-17T20:04:00.001+02:00

Bloggen ska få sig en upprustning, tänkte jag! Jag har tagit bort lite grejer och kommer göra en ny design som är lite lättare. Gillar att förnya! Det är gött! Har valt att plocka bort alla namn och presentationer av vänner och bekanta. Är mätt på att hänga ut dem i offentlighetens ljus, nu får det vara bra! Jag har vacklat lite i om jag ska ha kvar bloggen eller inte, men jag tror jag bara ska ändra lite i den, så blir det nog bättre.

Nu måste jag jobba lite... Längtar efter barnen så det gör ont i mamma-hjärtat...

- Posted using BlogPress from my iPhone

En vanlig helg i oktober!

2011-10-16T21:31:00.001+02:00

Nej, det skulle jag väl inte säga att det varit. Vi har varit på 50-årskalas och det gör man minsann inte varje helg! Jockes morbror fyllde 50 i september och nu var det dags för kalas. Eftersom jag haft mindre smickrande upplevelser av alkohol på sistone, så tog jag det lilla lugna. Det är som om jag har en liten inlärningsperiod på hur mycket vin och champagne jag tål... Hur mycket cider jag tål vet jag precis, men så fort ett litet litet glas champagne eller rosé slinker ner, så är allt förstört. Min annars så kontrollerade berusningsgrad blir distraherad och en annan grad av berusning uppenbarar sig... Den dåliga. Mindre smickrande. Den där "jag-måste-ta-ett-varv-runt-huset"-graden. A not nice... Och jag som hatar att vara berusad! Så det fick bli den lugnaste 50-årsfesten ever, alkoholmässigt. Men inte hade vi det mindre trevligt för det! Jag hade bara en väldigt tight "stå-och-se-snygg-ut"-kjol, så att sitta vid ett bord en hel kväll var minus... Men det gick, och det var fantastiskt härligt att ta av sig den när vi kom hem!

Idag har vi tagit det lugnt. Nej, lögn... JAG har tagit det lugnt. Jocke har slitit som en gnu med veden och är faktiskt riktigt trött och mör i soffan nu. Jag har inte kunnat hjälpa till pga ryggen. Det går jättebra med ryggen, men jag vill inte riskera att förstöra det igen för att jag ska vara redig och hugga och bära ved... Jag har pulat och städat här hemma istället, det fick bli min lott idag!

Nu ska jag gå och lägga mig, så jag är fit för en ny vecka i arbete! Ha en fin kväll!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Eftertanke

2011-10-13T19:43:00.001+02:00

Ja, nu har Jocke jobbat sent och grabbarna är hos sin pappa igen, så då har jag och Emma haft kvällen för oss själva. Det betyder att jag tänker mycket. Onödigt mycket. Idag har jag tänkt på att jag nog är en sådan som uppskattar det jag har varje dag. Att jag faktiskt tar mig tid att sitta ner och fundera på vad jag borde vara tacksam för. Jag låter inte tiden svischa förbi utan att upptäcka vad jag hade, jag verkar vara bra på att carpe diem!

Sen har jag funderat på hur töntig hetsjakten är på Juholt. Lyssnade med spänning på intervjun med Lotta Bromé. Tyvärr är han lite för "politiker" för min smak; svarar aldrig ja eller nej, upprepar ett inövat svar om och om igen, svarar inte ur personlig vinkel utan svarar utifrån ett politiskt perspektiv. Det värsta för honom i den här krisen var att den politiska debatten hamnar utanför just nu och all fokus läggs på honom. Men sen är vi ju olika människor också... Jag är ju ingen politiker ut i fingerspetsarna. Tycker ändå det är skit-töntigt att hela Sverige stannar upp för såna här saker! Men så slår ju jag gärna ett slag för att ingen människa är felfri! Jag tycker det är gött med människor som är människor, liksom. Och vem fan har inte fuskat med både det ena och det andra här och där?

Sen har jag funderat mycket på barnen och hur jag skulle att våra veckor såg ut. Kramar och mys, kom jag fram till. I min dröm fanns inte stress till simskola, stresslaga halvfabrikat för att hinna till simskola med mat i magen, strider kring massa saker, tvätt, städ och disk med. Jag dagdrömmer om en barnvecka då jag räckte till. Det funderade jag på idag!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Underbara barn!

2011-10-11T18:26:00.001+02:00

En mycket vis kvinna sa något väldigt sant;

Kära Astrid Lindgren är min idol och jag är uppvuxen med hennes böcker och sagor! Hon har så rätt i så mycket och hennes karaktärer i sagorna är fantastiska. Själv var man ju lite av varje, tycker jag! Envis som Lotta, våghalsig som Madicken, kaxig som Pippi, oskyldigt busig som Emil, modig som Ronja. Jag var nog en salig blandning av alla de där och det var helmysigt att ligga och lyssna på hennes berättar-röst som läste sagorna på kasettband.

Häromdagen fick jag den här fina teckningen av lilla Emil... Tror ni jag blev glad? Jag grät av lycka för vad det arma gossebarnet har lyckats knåpa ihop från hjärtat!

Lite sagoläsning på kvällen är aldrig fel! Här har Jocke högläsning för alla fyra inne på de stora grabbarnas rum. Mysigt!

Emma och Jocke gosar på morgonen! <3 Suddig bild, men alldeles för gullig för att låta bli att lägga upp. De gnuggar näsa!

Jag och Joel tittar på när Emil simmar på simskolan. Det är tokvarmt i badhuset och Joel har väldigt svårt att sitta still, så vi fick roa oss med att filma och ta kort på oss själva! =)

- Posted using BlogPress from my iPhone

Den moderliga stoltheten...

2011-10-06T19:04:00.001+02:00

Det finnes inga gränser! Den moderliga stoltheten kan sträcka sig nästan huuuur långt som helst! Emil har ju börjat första klass i höst, klass 1 B! Samma som mamma, bara en sån sak! Underläppsdarr nr 1... Stolthet. Vi har ännu en gemensam nämnare, min son och jag.

Första läxan dök ner i väskan någon gång i september och min son brast i gråt när han tog upp s 3 i läsboken. "Jag är den sämsta pojken i hela världen!" snyftade han fram. "Jag kan ju inte läsa!" Underläppsdarr nr 2... Jag förklarade pedagogiskt att det just är därför vi fått möjligheten att gå i skolan; för att man ska lära sig att läsa! Snyftande tragglade han sig igenom läsläxan med möda och stort besvär. Genast började moders-ångesten komma över mig! (har jag pressat mitt barn för hårt??) Nejdå, läxan ska göras, så enkelt är det.

Vecka två gick bättre och sen blev det bara mer och mer förbättringar! Idag när han läste läxan helt flytande fick han stående ovationer av den omättligt stolta moderen... Det finnes inga gränser, som sagt.

Och bara som en parantes... Emil ringde själv till en klasskompis mamma för att fråga vilka sidor de hade i läxa! Jag lipade igen... Så duktigt! Han presenterade sig, frågade vilken läxa och tackade så mycket när han fick svaret. Underläppsdarr nr 3...

Det gick dock upp för mig en sak. Det är ju alltid störande med dessa mammor som tror att deras barn är liiiite bättre än alla andra, lite finare, lite duktigare osv. (är h*n inte lite längre/snabbare/bättre/duktigare än de andra?) Idag när jag kände sådan otrolig stolthet över mitt barn började genast tankarna gå till underbarn, geni, legend, myt, you name it. Givetvis på skoj, men samtidigt var jag så oerhört imponerad över att han kan nästan läsa helt flytande! Det som slog mig är att han ÄR ett underbarn! Han är mitt underbarn! Han är inte bättre än någon annan, inte finare än någon annan, han är bara helt fantastisk i mina ögon! Inte "än" någon annan, han är bara helt amazing i mina ögon! För mig är han mitt underbarn! DET är skillnaden. Han behöver inte vara bäst eller bättre än någon annan, han är fantastisk ändå. Vad alla andra kan och inte kan är inte väsentligt, för mig är han bara överduktig. Och den stoltheten skiljer sig, för den är från hjärtat. Inte jämförbar, inte tävlande, bara ren och skär kärlek och moderlig stolthet.

Och hur i hela fridens namn blev min son så duktig?????

- Posted using BlogPress from my iPhone

Bara en endaste liten natt...

2011-10-04T17:57:00.001+02:00

Sen kommer grabbarna hem igen!! Jag har längtat sååå mycket efter dem! Försöker komma på roliga saker att göra med dem, så vi kan ta vara på den korta tid vi har. Det blir nog barnkalas i helgen, så lite roligt kommer de nog ha ändå. Men mest av allt saknar jag bara att prata med dem, se dem och gosa med dem... Emil och jag har mycket hemligheter som vi pratar som när ingen annan hör och Joel och jag pratar mycket om hans kompisar och vad han skulle vilja göra med dem. Pyjamaskalas och disco står på önskelistan... Vi får väl se vad vi hinner med denna hösten!

Idag är Jocke på hockey med jobbet, så jag och Emma är ensamma. Vi har mumsat pannkakor och tänt en brasa så det ska bli varmt i huset. Myyys!! När Jocke inte är hemma blir jag så längtansfull och vill sätta ord på alla känslor så att han bara vet hur mycket jag älskar honom! Som om jag aldrig sagt det och att allt är nyheter och helt unikt. Skit-töntigt, men jag bara måste få ur mig det! Haha!

Han kommer hem sent ikväll och jag har förmodligen somnat när han kryper ner bredvid mig... Trist, men jag är så förbaskat trött på kvällarna. Det är tufft på jobbet både för Jocke och mig, så vi har mycket att tänka på. Då gäller det verkligen att tänka sig för och ta tillvara på kvalitetstiden man har tillsammans. Bestämma att man stänger av TV:n och pratar istället, bara en sån enkel sak, exempelvis.

Idag small det till rejält i ryggen när jag stod i duschen. Så ont att jag skrek rakt ut (och det gör jag väldigt sällan, typ bara när jag fött barn...) och sen har det smärtat hela dagen. Det blev en ny tid hos Ola på Rygg och Ledkliniken imorgon igen... Suck!

Förresten! Fick ju gå tillbaka till frisören för att få ordning på barret igen. Det var ju faktiskt inte hans fel, det är ju jag som blekt sönder det helt och hållet. Han gjorde så gott han kunde, men det svarade ju inte så bra... Så nu fick jag vackert lägga slingorna på hyllan ett tag för att rädda håret lite. Det blev en mörkare blond som tyvärr blev lite grådassig där det blekta en gång var. Det gör mig ingenting, allt är bättre än det pippi-gula! Blond kommer jag ju bli sen igen, men just nu får det vara såhär. Tyvärr ser det väldigt orange ut på den här bilden, men det är bara för att jag inte orkar resa mig från soffan och mys-ljuset...

Före :

Efter :

- Posted using BlogPress from my iPad